EU:s uttalande om möjligheten till samtal med Ryssland
Den europeiska kommissionen offentliggjorde på måndagen att man under vissa förutsättningar är beredd att inleda direkta samtal med den ryska presidenten Vladimir Putin för att försöka få ett slut på kriget i Ukraina. Samtidigt underströks att den pågående intensiva bombkampanjen från rysk sida gör en sådan diplomati omedelbart omöjlig i nuläget.
Paula Pinho, EU-kommissionens talesperson, sade på måndagen eftermiddag att mycket arbete pågår för att åstadkomma fred i Ukraina. ”Fred i Ukraina är beroende av en enda person. Det är, som ni vet mycket väl, president Putin,” förklarade hon. ”Det är tydligt att det vid någon tidpunkt kommer att behövas samtal också med honom. Under tiden görs mycket arbete.”
Hon tillade dock att det inte finns några tecken från Putin för att delta i sådana samtal än, även om en dag skulle man kunna hoppas att samtal äntligen kan leda till fred.
När frågan ställdes om EU:s ordförande Ursula von der Leyen bör ta initiativet, ville Pinho inte spekulera om när detta kan ske eller vem som ska vara med. Hon manade Putin att acceptera ett möte ansikte mot ansikte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, ett möte som den ryska ledaren ofta har vägrat att hålla.
”Det är inte på grund av president Zelenskyj, som ofta har sagt sig vara beredd,” betonade Pinho. ”Vi är inte där än, men det hoppas vi att vi snart ska vara.”
Förändring i EU:s diplomatiska politik
Dessa uttalanden markerar ett väsentligt skifte i EU:s hållning, som hittills har varit starkt fokuserad på att isolera Kreml diplomatiskt och införa ekonomiska sanktioner för den fullskaliga invasionen av Ukraina samt hybridattacker mot Europa. Förändringen i tonalitet skedde några dagar efter att Frankrikes president Emmanuel Macron hade inbjudit till ett möte i Paris med den s.k. ”Coalition of the Willing” och uttryckt att ett återupptagande av dialogen med Putin borde ske så snart som möjligt.
Macron hade tidigare hävdat att direkt samtal med Putin skulle kunna vara ”nyttiga” för att minska beroendet av USA, som för närvarande fungerar som den enda mellanhanden i konflikten. På fredagen uttryckte den italienska premiärministern Giorgia Meloni sitt stöd för Macrons förslag.
”Jag tycker att Macron har rätt i detta. Jag anser att det är dags för Europa att även tala med Ryssland,” sade Meloni till journalister. ”Om Europa bestämmer sig för att delta i förhandlingar genom att endast föra samtal med en av parterna, riskerar den slutligen att begränsa sitt bidrag.”
Meloni föreslog att EU skulle utse en särskild sändebud för att leda förhandlingarna på uppdrag av samtliga 27 medlemsstater, även om hon inte nämnde något specifikt namn.
”Om vi gör misstaget att å ena sidan börja samtala med Ryssland och samtidigt hantera detta på ett oorganiserat sätt, skulle vi gynna Putin,” sade hon under sin traditionella nyårspresskonferens. ”Vi har haft detta problem från början – för många röster, för många format.”
Dilemman och möjligheter med dialogen
Trots att idén att tala direkt med Putin inte är helt ny, har den fått ökad aktualitet i samband med de förhandlingar som drivs av USA. Dessa har ibland lämnat europeiska länder i skymundan, vilket har lett till osäkerhet om deras plats vid förhandlingsbordet.
De senaste veckorna har Europa intensifierat sitt samarbete med Washington för att ta fram gemensamma säkerhetsgarantier för Ukraina efter kriget. Men det är fortfarande Vita huset som för dialogen med Kreml och får tillgång till dess reaktionsprofil.
Att återuppta kontakten med Russland, som delvis har avbrutits sedan februari 2022, är en mycket kontroversiell fråga inom EU, inte minst på grund av krigets fortsatta brutalitet. Förra veckan uttryckte EU:s ledare enad ogillande mot Moskvas beslut att använda den mellanräcksliga hypersoniska ballistiska missilen Oreshnik mot infrastruktur i Lviv, i västra Ukraina, cirka 60 kilometer från EU:s och NATOs gräns.
EU:s höga representant Kaja Kallas konstaterade att ”Putin vill inte ha fred.” Hon tillade att ”Rysslands svar på diplomati är fler missiler och förstörelse. Denna destruktiva cykel av stora ryska attacker kommer att fortsätta tills vi hjälper Ukraina att bryta den.”
Bland EU-ledarna är Viktor Orbán i Ungern och Robert Fico i Slovakien de enda som har öppna kanaler till Putin, trots att de båda är uttalade kritiker av EU:s stöd till Kiev.