Europeiska ledare främjar handelssamarbete trots interna konflikter

Fördömandet av Mercosur-avtalet och Bundesrepublikens stöd

Den tyska förbundskanslern har redan uttryckt starkt stöd för det kontroversiella Mercosur-avtalet, som godkändes av EU-länderna förra fredagen. Under en resa till Indien på måndagen sade den tyske kanslern Friedrich Merz att Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådet ordförande Antonio Costa kan skriva under ett frihandelsavtal med New Delhi redan i slutet av månaden. Merz nämnde detta i ett tillkännagivande några dagar efter att en majoritet av EU:s medlemsstater hade ställt sig bakom Mercosur-avtalet, som Tyskland starkt har förespråkat som en del av blocens strategi att diversifiera handelsrelationer bort från USA och Kina, två länder som de senaste året har tillämpat nationalistiska handelsmetoder.

Protectionism och nya handelsavtal

Under en presskonferens konstaterade Merz att en «renaissance av protektionism» är på gång, denna gång riktad mot principerna för frihandel och öppna marknader. Han tillade att EU-ledare kan resa till Indien «mot slutet av denna månad» för att skriva under ett frihandelssavtal. Målet är att göra ett avgörande steg mot att förverkliga detta avtal. Diskussioner om ett toppmöte mellan EU och Indien hade inletts i Bryssel i slutet av förra året, samtidigt som förhandlingarna intensifierades, men det ursprungliga syftet att slutföra ett avtal till slutet av 2025 har inte förverkligats.

Indiens roll i den globala ekonomin och EU:s handelspolitik

Merz lyfte fram Indien som «den snabbast växande ekonomin inom G20» och beskrev landets som en «avgörande partner i Indo-Pasifik-regionen». I samband med detta har EU:s handelsagenda orsakat oroligheter i Frankrike. Förra veckan reste Indiens handels- och industriminister Piyush Goyal till Bryssel för att delta i ytterligare hög-nivåförhandlingar med EU:s handelstopp Maroš Šefčovič, som i fjol beskrev indiska förhandlare som «tuffa». Både Indien och EU står inför ökande handelssvårigheter med USA, som har höjt tullar på handelspartner, samt Kina, som i allt högre grad försöker utnyttja andra länders beroenden av råvaror och teknik.

Utmaningar i förhandlingarna om hållbarhet och klimatåtgärder

Förhandlingarna om avtalets kapitel om hållbarhet har visat sig vara svåra, rapporterade EU-kommissionen till EU:s lagstiftare i september förra året. Det gäller särskilt introduktionen av ett tvistlösningssystem kopplat till gröna standarder. Den så kallade EU:s mekanism för koldioxidgränsjustering (Carbon Border Adjustment Mechanism), som infördes 2023, har också varit en särskild stötesten för Indien. Trots detta uttryckte Merz förtroende för att förhandlingarna är inne i sin sista fas. Han kommenterade att undertecknandet av avtalet skulle vara «ett uppmuntrande tecken på att man fortsätter att arbeta med att förhandla fram och sluta fria handelsavtal».

Interna konflikter i Europa och påverkan på handelspolitiken

EU:s diversifieringsstrategi väcker politiska konflikter i Frankrike, som är EU:s näst största ekonomi efter Tyskland. Landet motsatte sig Mercosur-avtalet på grund av farhågor att franska bönder skulle drabbas av en ökning av latinamerikanska importvaror. Medan Ursula von der Leyen planerar att resa till Paraguay för att skriva under Mercosur-avtalet den 17 januari, rapporterade Euronews, har spänningarna ökat mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och den politiska oppositionen. Både höger- och vänsterextrema partier kräver att hans regering ska motiveras till en misstroendeomröstning.