Vad innebär frysta ryska tillgångar?
De tillgångar som avses är de finansiella resurser som den ryska centralbanken hade inom Europeiska unionen före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Dessa inkluderar obligationer, värdepapper och andra finansiella innehav, främst i Belgien. Enligt uppgifter från Euronews EU-rapportör Jorge Liboreiro rör det sig om ungefär 210 miljarder euro i ryska statliga tillgångar som finns inom EU:s gränser.
Av dessa är 185 miljarder euro inlåsta i Euroclear, en deponeringsinstitution som är baserad i Bryssel. Resterande 25 miljarder euro finns spridda i privata banker, vilka ännu inte har identifierats. Dessa tillgångar klassas som ”frusna” eftersom de har konfiskerats som ett led i de sanktioner som infördes mot Ryssland efter invasionen. Syftet var att snabbt ta bort de finansiella medel som Ryssland behövde för att finansiera kriget i Ukraina, vilket är ett kostsamt och resurskrävande åtgärd.
Varför har dessa tillgångar blivit en splittring inom EU?
Det är för att EU:s medlemsländer är oeniga om hur de ska hantera de frysta tillgångarna. En del länder, som Belgien, fruktar att de kan bli föremål för Rysslands repressalier och att de kan tvingas betala stora summor i skadestånd till Ryssland eftersom tillgångarna betraktas som suveräna tillgångar.
Även Ungern är emot att använda dessa medel för att finansiera bistånd till Ukraina, då landet generellt är restriktivt till stöd till landet. Dessutom har även Malta, Bulgarien, Tjeckien och Italien uttryckt oro för hur en möjlig användning av tillgångarna ska genomföras, vilket försvårar en enhällig beslutsprocess inom EU.
Vad kan bli resultatet av det kommande EU-mötet i december?
Under det europeiska rådsmötet den 18–19 december kommer EU-länderna att diskutera två huvudsakliga alternativ för att använda de frysta ryska tillgångarna. Det första är att omvandla dem till ett reparationslån till Ukraina, där pengarna gradvis överförs och landet återbetalar när Moskva går med på krigsreparationer. Detta kräver dock enhällighet, och flera länder är motvilliga.
Belgien uttrycker oro för att landet kan bli en måltavla för repressalier och tvingas bära kostnader för ett potentiellt ryskt angrepp, medan Ungern är avvisande till att bistå Ukraina på detta sätt. Andra länder, som Malta, Bulgarien, Tjeckien och Italien, har även de visat tveksamhet.
Det andra alternativet innebär gemensam skuld, vilket kräver att alla medlemsstater är överens eftersom det innebär att ändra EU:s budgetregler. En enda medlemsstat som nej-säger, exempelvis Ungern, kan blockera hela processen, vilket gör detta till ett komplext förslag.
Vad är de möjliga konsekvenserna och kommande steg?
Besluten under mötet kan komma att påverka Europas förmåga att stödja Ukraina och samtidigt hantera interna diskussioner om legitimitet och ansvar. Hur medlemsländerna kommer att rösta återstår att se, men det är tydligt att frågan om de frysta tillgångarna är en nyckelfråga inför det kommande europeiska toppmötet.
Följ den specialutgåva av podcasten Brussels, My Love?, där dessa och andra frågor behandlas, oavsett var man lyssnar.