Avtalet om återintegrering av britiska studenter i Erasmus+
Det nyligen ingångna avtalet mellan Europeiska unionen och Storbritannien innebär att britiska studenter ska kunna återförena sig med Erasmus+-programmet från och med 2027. Detta sker sju år efter att Storbritannien officiellt lämnade EU, inklusive samtliga institutioner och organ. Det är ett steg som hyllas i London som ett tecken på förbättrade relationer mellan EU och UK, men samtidigt har vissa kritiker uttryckt tvivel om tillvägagångssättet, som de beskriver som fragmentariskt.
Bakgrund och politiska påtryckningar
Den brittiska regeringen har under en längre tid pressats av studentorganisationer, inklusive universitet, att återinträda i Erasmus. Trots detta har landet hittills hållit fast vid sin ståndpunkt, särskilt med hänsyn till programmet’s popularitet bland europeiska medborgare och historiskt sett lägre deltagande av brittiska studenter i EU. Trots detta planerar Storbritannien att bidra med cirka 570 miljoner pund (650 miljoner euro) under läsåret 2027/28, vilket enligt regeringen är 30 procent billigare än för icke-EU-länder.
Vad Erasmus+ erbjuder och vilka fördelar som förväntas
Programmet Erasmus+ är inriktat på möjligheter inom utbildning, träning, ungdom, kultur och sport. Enligt den brittiska regeringen kan över 100 000 personer från Storbritannien förväntas dra nytta av programmet under 2027. EU:s särskilde Representant för EU:s relationer, Nick-Thomas Symonds, uttryckte att, “att ansluta sig till Erasmus+ är en stor framgång för våra unga, då det bryter ner barriärer och skapar möjligheter att studera och träna utomlands, oavsett bakgrund.”
Planer för ytterligare integration inom energisektorn
EU och Storbritannien har också offentliggjort planer för att ytterligare integrera sina elkraftmarknader. I en gemensam uttalande betonades de potentiella fördelarna för företag och konsumenter, inklusive ökat investeringsflöde till Nordsjö-områdena och förbättrad energisäkerhet. Enligt uttalandet skulle ett närmare samarbete inom elsektorn gynna båda parterna genom ökad tillgång till resilient energiförsörjning och ekonomiska fördelar.
Det initiala hoppet om ett närmare samarbete
Trots den gemensamma vilja att fördjupa det ekonomiska samarbetet efter Brexit, har optimismen svalnat något i Bryssel. Detta beror till stor del på den brittiska regeringens ofta beskrivna “piecemeal”-strategi, dvs. stegvis och delvis anpassade avtal, i stället för en helhetslösning. Den första post-Brexit-galanmötet mellan EU och UK hölls i maj och syftade till att identifiera gemensamma utmaningsområden, särskilt inom handel, försvar och ungdomsmobility.
Avslutande förhandlingar och deltagande i Europaprogram
Flera av de diplomatiska förhandlingarna har dock misslyckats, inklusive försöken att få Storbritannien att delta som tredje part i EU:s SAFE-försvarsprogram. Denna process strandade på grund av kostnadsskillnader. Under tiden har Kanada tillkännagett sitt deltagande i början av december, motiverat av de betydande möjligheter för deras försvarsindustri som programmet kan innebära. Kanada blev därmed det första icke-europeiska landet att ansluta sig till initiativet.
Under ledning av premiärminister Keir Starmer har den brittiska regeringen konsekvent avfärdat tanken på att återansluta sig till EU:s inre marknad och tullunion. Det är en hållning som många pro-europeiska britter menar står i vägen för att fördjupa de ekonomiska förbindelserna mellan Europa och Storbritannien.