En växande trend av drönarrelaterade avbrott i Europa
En undersökning av offentligt tillgängliga rapporter, utförd av Euronews faktagranskningsenhet, The Cube, visar att störningar orsakade av drönare på europeiska flygplatser har ökat kraftigt under det senaste året. Under perioden januari 2024 till november 2025 har antalet incidenter fyrdubblats. Analysen omfattade mer än 24 flygplatser i 12 olika länder och markerar en tydlig vändpunkt. Även om rapporteringarna var sporadiska under 2024 och början av 2025, skedde en kraftig ökning i september samma år. Under den följande månaden nådde antalet incidenter sin högsta nivå.
Drönarstörningar i specifika länder
Belgien drabbades mest, med tio rapporterade händelser som direkt påverkade flygplatsoperationerna och kopplades till störande drönarmisflyg. Alla dessa ägde rum inom en åttadagarsperiod mellan 2 och 9 november, en historisk veckolång period av störningar som tvingade Brussels flygplats att tillfälligt stängas och ledde till flera inställda flygplan.
Den officiella statistiken antyder en långsam men stadig ökning av drönaraktiviteten. I Tyskland registrerade DFS, det nationella flygtrafikföretaget, totalt 192 avbrott relaterade till drönare 2025, jämfört med 141 under året innan. I Sverige bekräftades fem fall mellan 2024 och 2025 där flygtrafiken avbröts eller försenades på grund av drönare.
Drönare i närheten av flygplatser – en eskalerande fråga
Drönare nära europeiska flygplatser är inte ett nytt fenomen, visar flygtrafikdata. Men medan observationerna har ökat gradvis de senaste åren, har även incidenternas natur förändrats — de har blivit mer störande och kan leda till flera timmars flygplansstörningar.
Data från det danska civilflygs- och järnvägsverket, som väglett The Cube, visar att kontrollanter rapporterade 107 olagliga drönarflygningar nära danska flygplatser 2025, en ökning från 92 året innan. Trots detta är det få incidenter som fått medieuppmärksamhet och rapporterats online, och i december 2024 rapporterade Köpenhamns polis en mindre incident där en drönare orsakade ett avbrott på 10 minuter utan inställda flyg.
Situationen förändrades dock drastiskt 2025. Den 22-23 september orsakade drönarobservationer över Köpenhamn en fyra timmar lång flygstopp, minst 109 inställda flyg och 51 omdirigeringar. Samtidigt tornade en misstänkt drönare upp sig vid Oslo flygplats, med en sammanlagd störning som berörde över 20 000 passagerare — den största drönarrelaterade störningen i Norge under hela 2025.
Endast en dag senare observerades drönare vid Aalborg, en flygplats som delar landningsbana med det danska flygvapnet, vilket ledde till timlånga förseningar och omledningar. Ytterligare observationer gjordes i Sønderborg, Esbjerg och Skrydstrup, en militärbas.
Internationella mönster och bevis
Det är inte unikt för Danmark. Under 2025 rapporterades en ökning i media om flygplatsstängningar och störningar i Tyskland, Sverige och Belgien, jämfört med sporadiska incidenter 2024. Experter menar att den ökade tillgången till billigare, lättillgängliga hobby-droner sammanfaller med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022, vilket har accelererat utvecklingen av drönarteknologi.
Trots detta är anledningarna och gärningsmännen bakom många av dessa störningar ofta under utredning. Vissa bedömare menar att många av dessa händelser kan vara en del av Rysslands hybridkrigsföring, avsedda att skapa oro och osäkerhet i befolkningen, men utan att nå en fullskalig militär konfrontation.
Vilka ligger bakom drönarna?
Rapporteringen om drönarrelaterade flygplatsstängningar ökade efter att cirka 23 drönare trängde in i polsk luftfart den 9 september, vilket tvingade fyra flygplatser att stänga — en större incident. Polish authorities har direkt pekat ut Ryssland som ansvarigt. I oktober sade den polske utrikesministern Radosław Sikorski till The Guardian att drönarna verkade ha avfyrats från en enda plats, bar obeväpnade och att det kunde röra sig om ett medvetet provokation, snarare än en slumpmässig effekten av ett ryskt angrepp mot Ukraina.
En polsk general, Maciej Klisz, uppgav i november att en utredning visade att flera av drönarna bar med sig explosiva laddningar, inklusive några som var fejkade, utplacerade för att överbelasta luftförsvar. Annan koppling är mindre tydlig; en utredning av incidenten i september vid Oslo flygplats avvisades slutligen, eftersom norska polisen inte kunde bekräfta eller förneka att drönare observerades den natten.
I Tyskland genomfördes en större polisinsats runt München flygplats i oktober efter flera drönarobservationer som avbröt flygverksamheten, men polisen kunde inte omedelbart lokalisera någon gärningsman. Även ett liknande avbrott vid Berlin flygplats i november varade i nästan två timmar, då man inte kunde identifiera drönaren trots vittnesuppgifter.
En del europeiska ledare har offentligt antytt ryskt ansvar. Efter incidenten som ledde till att Köpenhamns flygplats stängdes i september, sade den danske premiärministern Mette Frederiksen att ryskt involvering ”inte kunde uteslutas”, med koppling till intrånget över Polen och en annan incident i rumänsk luftrum.
En dansk polisinspektör, Jens Jespersen, beskrev drönarattacken och sade att drönaren tändes och släcktes när den närmade sig flygplatsen. Den drevs av någon med vilja och verktyg för att visa upp sig, kanske även för att träna. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz nämnde i oktober att trots att inget av de senaste fallen involverade en ”beväpnad drönare”, så är misstanken att ”Ryssland är bakom de flesta av dessa flygningar”. Han kallade dem för ”espionageförsök” som syftar till att ”skapa oro”.
Belgiska försvarsministern Theo Francken sade i november att hotet var allvarligt och att mönstret ”överensstämde med de hybridmetoder som observerats i andra länder”. En talesperson för honom tillade att ”rysk involvering var plausibel”, men att alla scenarier utreds.
Ryssland har upprepade gånger nekat till all inblandning. När Vladimir Putin tillfrågades om drönarstörningarna i Sochi skrattade han bort frågorna och sade: ”Jag kommer inte att skicka fler drönare, varken till Frankrike, Danmark eller Köpenhamn.”
Drönare — mer sofistikerade än förr
Trots att europeiska myndigheter har inlett utredningar i de flesta fallen är det få som lett till att misstänkta identifierats. Experter förklarar detta delvis med teknologiska begränsningar. Drönare är ofta så små och lätta att de inte kan upptäckas av vanlig radar, säger Dr David Bacci från Oxford Thermofluids Institute.
Nya övervakningsverktyg, inklusive högupplöst termo- och akustisk övervakning, testas för att bättre kunna spåra dessa enheter. Men, Bacci tillägger att det råder ett ”grått område” där problemen växer snabbare än de lösningar som implementeras. Det är svårt att spåra operatören, som kan vara utanför radaravstånd eller flera kilometer från flygplatsen.
Han tillägger att det är komplicerat att fastställa att någon i Ryssland är ansvarig: ”Det är inte så lätt att spåra allt tillbaka till Ryssland.” Vissa incidenter kan involvera personer som är finansierade av Ryssland eller stöds av ryska grupper, medan andra kan vara amatörer eller efterapare, som vill använda Ryssland som ursäkt för störningar. Ofta finns ännu inga officiella bevis för ryskt ansvar.
Däremot visar vissa drönarattack mönster av en mer sammankopplad strategi. Michel Liégeois, professor i internationella relationer vid UCLouvain, menar att drönarna som används är ganska sofistikerade och motståndskraftiga mot standardstörningsmetoder. Targetvalen — ofta flygplatser och militära baser — visar på ett tydligt avsiktssyndrom.
”Det går långt bortom nyfikenheten hos en genomsnittlig medborgare. Det faktum att samma typ av attacker har ökat så mycket på kort tid visar att det är ett koordinerat angrepp. Det kan inte vara slumpmässigt, det är som om många i Europa av okänd anledning har bestämt sig för att göra samma sak.”
Liégeois pekar på Europas ökade militära stöd till Ukraina. ”Så budskapet [från Ryssland] är att genom att stödja Ukraina till denna grad i kriget med Ryssland, gör man sig i princip till medstridande och riskerar repressalier, eftersom man skadar Rysslands intressen”, förklarar han. ”Just nu flyger vi bara några obeväpnade drönare, men det betyder att vi kan göra mer.”