Viktor Orbáns unika band till Ryssland
Den ungerske premiärministern Viktor Orbán är en av de få ledare i Europa som behållit diplomatiska relationer med den ryska presidenten Vladimir Putin. Deras möte på fredag sker mitt i en spänningsfylld period för den internationella insatsen att få slut på kriget i Ukraina. Trots den allmänna konsensusen i Europa om att öka pressen på Moskva genom sanktioner och isolering, väljer Orbán att bryta denna enighet. Det är ett steg som väcker frågor om den framtida sammanhållningen inom EU och dess gemensamma policy mot Ryssland.
Det aktuella mötet och dess kontext
Detta tillfälle äger rum medan europeiska ledare försöker påverka den amerikanska Trump-administrationen att förhandla fram en fredslösning som erkänner Ukrainas suveränitet. En kontroversiell plan, som av misstag läckte förra veckan, utgör ett centralt inslag i dessa förhandlingar. Planen förespråkar eftergifter från Ukraina beträffande territorium och militära styrkor, samtidigt som den exkluderar ukrainska och europeiska ledare från all form av förhandling. Även om planen nu har justerats efter samtal med den ukrainska regeringen, är den ännu inte officiellt antagen.
Orbán på rysk mark och hans energipolitik
Orbán är en av de ytterst få europeiska ledare som fortfarande upprätthåller diplomatiska relationer med Ryssland. Han framhåller att Ukraina inte kan vinna kriget militärt och anklagar andra europeiska ledare för att vilja krig snarare än fred. Dessutom har han avvisat EU:s toppdiplomat Kaja Kallas rekommendation att inte möta ryska företrädare bilateralt. Under sitt besök i Serbien, där han träffade president Aleksandar Vučić, betonade Orbán att energi är huvudfokus för resan.
Ungern har fått undantag från amerikanska sanktioner mot ryska oljebolag, ett beslut som togs tidigare i månaden. Landet strävar nu efter att säkerställa framställning av olja och gas genom att ingå avtal med ryska leverantörer, trots att EU uppmanar sina medlemsstater att diversifiera sina energikällor. Orbán uttryckte att han ska förhandla om detta för att få tillgång till olja och gas, med hopp om framgång.
Ungern importerar stora mängder naturgas och olja via Druzhba- och South Stream-pipelines från Ryssland. Energipriserna är en prioritet för den ungerska regeringen inför parlamentsvalet i april. Den opposition som leds av den yngre konservative kandidaten Péter Magyar kritiserar den nuvarande regeringens ekonomiska politik och levnadskostnader.
Det kontroversiella Paks 2-projektet och energiförhandlingar
Innan Orbáns besök i Ryssland sade Vladimir Putin att han är villig att diskutera Paks 2, ett energiprojekt utformat för att bygga nya kärnreaktorer med rysk teknologi. Projektet innebär en komplex balansgång eftersom reaktorerna är ryska, medan kärnbränslet kommer från USA. Under en resa till Washington betonade Orbán att han kommer använda amerikanskt kärnbränsle för Paks 2. Putin konstaterade att arrangemanget är komplicerat och behöver lösas i detalj.
Ukrainakonflikten och den ungerska positionen
Orbán planerar också att diskutera kriget i Ukraina med Putin. Sedan invasionen inleddes 2022 har Ungern konsekvent vägrat att ge militärt eller ekonomiskt stöd till Ukraina, och i stället behållit diplomatiska och affärsmässiga relationer med Ryssland. Orbán motsätter sig sanktioner mot Ryssland, vilka han anser är ineffektiva och skadliga för den europeiska ekonomin. Han har även blockerat Ukrainas ansökan om EU-medlemskap, med hänvisning till risken att ”utvidga kriget”.
Majoriteten av det europeiska ledarskapet kritiserar Orbán för hans ståndpunkt och förespråkar sanktioner samt en ovillkorlig vapenvila för att möjliggöra politiska förhandlingar. Marc Loustau, en forskare vid Central European University i Budapest, varnar att Orbáns besök kan hota EUs enhet i en mycket kritisk tid då blocket stöder Kyiv i förhandlingar med USA. EU strävar efter att få Trump-administrationen att acceptera en rättvis fredslösning som respekterar Ukrainas suveränitet.
Lördagens brev från Orbán till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen krävde ovillkorligt europeiskt stöd för Trumps fredssamtal och direkta samtal med Ryssland. Under ett besök i Washington anklagade han europeiska och brusselska aktörer för att vilja krig, vilket ytterligare understryker skillnaderna inom EU kring synen på konflikten.