Syftet med mötet och de inblandade parterna
Det förestående mötet mellan den tyska förbundskanslern Friedrich Merz och den belgiska premiärministern Bart De Wever syftar till att frigöra ett lån för reparationer till Ukraina. Mötet äger rum samtidigt som Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, har erbjudit omfattande garantier för att skydda Belgien i samband med initiativet. Merz planerar att resa till Bryssel på fredagen för att diskutera detta med De Wever och Von der Leyen, i ett försök att undanröja de hinder som blockerar lånet.
Det privata mötet och dess betydelse
Dem visades att samlas på fredagskvällen för en privat middag i Berlaymontbyggnaden, en plats där EU:s beslutsfattare ofta möts för att diskutera känsliga frågor. En talesperson för Merz bekräftade också att resan ägde rum, efter att ha ändrat planerna i sista minuten, vilket ledde till att hans tidigare planerade resa till Norge blev inställd. Detta markerar Merz starkaste insats hittills för att förverkliga det ambitiösa förslaget och understryker den stora betydelsen av frågan, då EU-ledare ska samlas inom två veckor för att fatta ett slutgiltigt beslut.
Det föreslagna stödsystemet för Ukraina
Det föreslagna, historiska plan skulle innebära att EU:s institutioner kanaliserar de immobiliserade tillgångarna hos den ryska centralbanken till ett räntefritt kreditlån till Ukraina. Ukraina skulle endast behöva återbetala lånet om Moskva gick med på att ersätta skadorna som orsakats av dess krigföring – en i princip osannolik scen. Majoriteten av tillgångarna, omkring 185 miljarder euro, finns hos Euroclear i Bryssel, medan ytterligare 25 miljarder euro är placerade i andra medlemsländer. Detta har gjort Belgien till den mest motvilliga motståndaren mot initiativet.
Belgisk opposition och oro för riskerna
Förra veckan skrev De Wever ett skarpt brev till Von der Leyen, där han kritiserade reparationerånet som ”grundläggande felaktigt” och fylld av ”flera faror” som skulle kunna leda till förluster på flera miljarder euro för både Belgien och Euroclear. Han frågade varför man skulle riskera okända juridiska och finansiella risker om detta kunde undvikas. De Wever uttryckte att han aldrig skulle kunna ställa Belgien till ansvar för de risker och förluster som eventuellt kan ta form inom ramen för ett reparationeråd.
Politiska meningsskiljaktigheter
De Wevers åsikt står i direkt motsats till Merz, som har varit en av de mest högljudda förespråkarna för att utnyttja de immobiliserade ryska tillgångarna. I en debattartikel på onsdagen hävdade Merz att alla finansiella risker från reparationerna bör delas kollektivt, där varje medlemsstat bär en ”lika stor risk” i förhållande till sin ekonomiska kapacitet. Han betonar att detta först bör godkännas politiskt och sedan implementeras genom lagligt bindande regler. Merz är tydlig med att ingen enskild medlemsstat ska ta på sig en oproportionerlig belastning.
Snabbare åtgärder och juridiska frågor
Merz pekade även på att, med tanke på de juridiska förberedelserna för att etablera lånet, exempelvis den andra kvartalet 2026, måste diskussionerna om de rättsliga detaljerna inledas omedelbart för att undvika att det skjuts upp. Von der Leyen presenterade nyligen de juridiska dokumenten som krävs för att inleda betalningar till Ukraina, samtidigt som hon erbjöd omfattande garantier för att skydda Belgien och Euroclear. Garantierna består av bilaterala bidrag, EU:s budget som backstop, rättsliga skydd mot vedergällning samt ett förbud mot att återföra statsägda tillgångar till Ryssland, vilket skulle eliminera risken för veto.
Reaktioner och framtiden
Von der Leyen uttryckte att ett mycket starkt solidaritetsmekanism är på plats, vilken gör det möjligt för unionen att ingripa vid behov, för att försäkra alla medlemsstater, i synnerhet Belgien, om att bördan fördelas rättvist – den europeiska metoden. Kort därefter kritiserade den belgiska utrikesministern Von der Leyen för att ha misslyckats med att tillgodose landets oro på ett tillfredsställande sätt. Ministern frågade varför det fanns en envishet mot att ta hänsyn till ett medlemslands legitima bekymmer.
Det brådskar för EU: ledarna ska samlas den 18 december för ett avgörande toppmöte för att besluta hur Ukraina ska få det ekonomiska och militära stödet. Om Belgien fortsätter att motsätta sig och reparationerånet avvisas, måste EU marknadsfinansiera sig genom att ta upp gemensam skuldfinansiering på 90 miljarder euro.