De ekonomiska förryckningarna i vapensändningar
De aktuella siffrorna presenteras i den årliga rapporten om tillstånd för transit, import och export av vapen, som lades fram för parlamentet under våren. Enligt rapporten har italienska företags försäljning av vapen till Ukraina nått en total på drygt 643 miljoner euro sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022.
Rapporten anger att exportlicenser till Ukraina ökade markant mellan 2022 och 2023 – från ungefär 3,8 miljoner euro för fyra tillstånd till över 417 miljoner euro för 15 tillstånd. Därefter sjönk värdet till knappt 222 miljoner euro under 2024, för sju tillstånd.
Rapporten specificerar inte vilka företag som ansökt om vapenexport till Ukraina, eller om dessa transaktioner fullbordades, även om det antas att en stor del av försäljningarna genomfördes. Dessutom framgår det inte vilka italienska tillverkare som exporterade vapnen till Ukraina, men de ledande aktörerna i sektorn i Italien är RWM, Rheinmetall Italia och Leonardo. Euronews försökte kontakta Leonardo för att fråga vilka vapen de sålt till Ukraina, men fick inget direkt svar.
Vilka typer av vapen har sålts?
Rapporten anger inte bara volymen av de exporterade vapnen, utan även vilka typer av vapen som har sänts. År 2023 omfattade exporten till Ukraina enligt rapporten sju kategorier, med en sammanlagd summa på 417 miljoner euro: vapensystem över 12,7 mm kaliber, ammunition, eldledningsteknik, markfordon, giftiga, kemiska och biologiska vapen, tårgas, radioaktivt material, sprängämnen, militär bränsle och elektronisk utrustning.
För 2024 har listan inskränkts till de fyra första kategorierna. Det är dock viktigt att notera att detta inte är hela bilden; vapen och utrustning som är rapporterade till parlamentet omfattar endast försäljningar av italienska företag till Ukraina och inkluderar inte den militära hjälp som tilldelats inom EU:s stödpaket, vilket är planerat att beviljas tidigt i december.
Minskad transparens och förverkligade leveranser
Från italiensk sida har det funnits en tydlig brist på transparens. Francesco Vignarca, talesperson och aktivist i det italienska nätverket för fred och nedrustning, påpekar att Italien har valt att inte offentliggöra information om vad som har levererats. Istället är källorna ofta baserade på information från själva fältet, alltså de observationer som görs av de stridande parterna.
Eleaonora Tafuro Ambrosetti vid Institutet för internationella policystudier (ISPI) framhåller att uppskattningar av mängder och siffror är svåra att göra, eftersom många av dessa försäljningar hålls hemliga. Hon nämner att mellan 2023 och 2024 kan Italien ha försett Ukraina med Samp-T luftförsvars batterier, men detta bekkräftas inte officiellt av den italienska försvarsdepartementet.
Presskontoret för det italienska Försvarsdepartementet bekräftar att innehållet i de förberedda hjälppaketen till Kiev är avsiktligt hemligstämplat. ”Både ministern Guido Crosetto och dennes föregångare har valt samma strategi för att inte ge någon teknisk fördel till Ryssland vad gäller stridsfältet. Endast Copasir (den parlamentariska säkerhetskommittén) är informerad, men även de måste hålla tyst”, säger departementet.
Ekonomiska aspekter och EU-stöd till Italien
Det är även svårt att kvantifiera värdet av den hjälp som Italien har skickat från sitt försvarsarsenal. Den mekanism som EU sakligt följde var att varje land tilldelades en kompensation via European Peace Facility-fonden, men EU klargjorde senare att dessa medel inte skulle räcka till att återfylla lagerna fullt ut. Detta innebär att länder som skickade mer eller mindre föråldrad utrustning till Ukraina, måste betala mellanskillnaden för att köpa nytt.
Italien har bidragit med 1,4 miljarder euro till EU:s Peace Facility, utöver de totalt 11,1 miljarder euro som landet samlat in för Ukraina. Utan exakta siffror på hur mycket av dessa medel som gått till vapen och system som skickats, är det svårt att fastställa den totala kostnaden för det militära stödet. En uppskattning från mars 2023, baserad på tillgängliga källor, placerade kostnaden för att fylla på lagren till cirka en miljard euro.