Ökad onlinehat och dess konsekvenser för kvinnor
Enligt chefen för FN:s kvinnor för Europa är den digitala världen inte längre enbart en plats för kommunikation, utan präglas av en växande mängd hot och hat riktat mot kvinnor. Hon framhåller att onlinevåld är verkligt våld, vilket får allvarliga följder för kvinnors välbefinnande och rättigheter. Det som i början av digitaliseringen uppskattades som en arena för ökad frihet visar sig nu ofta vara en plats där kvinnors röster tystas och deras tillgång till inflytande begränsas.
En studie från 2021, utförd av Economist Intelligence Unit, visar att 74 procent av kvinnorna i Europa har antingen själva utsatts för onlinevåld eller sett det utövas mot andra kvinnor. Detta omfattar allt från hot och trakasserier till mer avancerade former av manipulation och kränkningar.
Reglering och utbildning som nödvändiga åtgärder
Belén Sanz, som är chef för FN:s kvinnor i Europa och Centralasien, understryker vikten av beslutsfattande kring utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och digitala teknologier. Hon betonar att det är avgörande att lagstiftning införs för att reglera dessa områden, samt att unga pojkar och flickor får möjlighet att kritiskt granska den information de tar till sig online. En av de allvarligaste formerna av digitalt missbruk är deepfake-pornografi, där kvinnors ansikten används för att skapa sexuella scenarier utan deras samtycke.
Deepfake och dess omfattning
Enligt en rapport från 2023 från cybersäkerhetsföretaget Home Security Heroes utgör deepfake-videoformat 98 procent av alla deepfake-video online, varav 99 procent riktar sig mot kvinnor. Detta innebär att nästan alla sådana videor som cirkulerar på nätet är riktade mot kvinnors integritet och värdighet.
FN:s kampanj för att motverka digitalt våld
Som en del av sin årliga kampanj ”16 Days of Activism против Genusbaserat Våld” syftar FN till att utrota digitalt våld mot kvinnor och flickor. Kampanjen planeras lanseras globalt på tisdag och siktar på att öka medvetenheten om behovet av att bekämpa dessa brott. Sanz understryker att samhället måste erkänna att denna typ av våld inte bör gå ostraffad.
Digitalt våld speglar fysisk och sexualitet
Sanz menar att det digitala våldet speglar den fysiska och sexuala våld som kvinnor och flickor ofta utsätts för i vardagen. Enligt European Institute for Gender Equality har var tredje kvinna i EU hört talas om att ha blivit utsatt för någon form av fysisk eller sexualiserad våld under sin livstid. Trots vissa framsteg har andelen kvinnor som utsätts för könsbaserat våld inte förbättrats avsevärt från 2014 till 2024, där siffrorna ligger nära 31 procent.
Motstånd mot jämställdhetsutvecklingen och sociala utmaningar
Sanz varnar för att en backlash mot jämställdhetsfrågor har vuxit fram, ofta drivs av desinformation som påverkar samhällssynen på kvinnors framsteg. En undersökning från 2025 visar att mer än hälften av män i generation Z och millenniegenerationen anser att deras länder har ”gått för långt” i att främja kvinnors lika rättigheter, trots att dessa attityder inte nödvändigtvis speglar faktiska framsteg.
Ursprung för motståndet och dess orsaker
Sanz pekar på att detta ofta handlar om bredare sociala utmaningar, som brist på tillgång till arbetsmarknaden eller ekonomisk instabilitet. Hon betonar att detta är en reflexion av den utmanande period som samhället genomgår, snarare än en direkt motreaktion mot jämställdhetsutvecklingen.
Jämställdhet i den offentliga sfären och våld mot kvinnliga politiker
Representationen av kvinnor i politiken har sakta förbättrats, men i lokala politiska organ är siffrorna fortfarande låga och ojämna. I EU var andelen kvinnor i nationella parlament 33,4 procent år 2024, en ökning med cirka nio procentenheter sedan 2010. Trots detta fortsätter kvinnor i offentliga roller att utsättas för disproportionerande höga nivåer av trakasserier och våld, inklusive cyberhot och digitala trakasserier, vilket data från Europeiska rådet för kommuner och regioner tydliggör.
Sanz argumenterar att ett demokratiskt samhälle förutsätter att fler kvinnor har makt att ta beslut. För att nå dit måste de skyddas mot hot och våld, precis som alla andra som deltar i det offentliga livet. Detta är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla en rättvis och inkluderande demokratisk process.