Macrons uttalanden och den kommande omröstningen
På torsdag meddelade Emmanuel Macron, Frankrikes president, via plattformen X att Paris kommer att rösta emot det handelsavtal som förhandlats fram mellan EU och Mercosur under den avgörande omröstningen i Bryssel på fredagen. Om en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna stöder avtalet, vilket förväntas, skulle det utgöra en betydande motgång för den franske ledaren.
Frankrike har beslutat att avstå från att stödja Mercosur-avtalet i en omröstning bland EU:s medlemsländer, efter månader av ansträngningar att samla en majoritet som kan blockera avtalet. Om, som signalerna indikerar, Italien ställer sig bakom avtalet, skulle det innebära ett hårt diplomatiskt nederlag för Macron, vars strategi att förhindra avtalet skulle kollapsa.
Macrons motstånd och argument
Macron uttryckte tydligt sitt motstånd i ett inlägg på X, där han skrev: ”Frankrike har beslutat att rösta emot undertecknandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Mercosur-länderna.” Han kritiserade även själva avtalet, och ansåg att ”EU-Mercosur-avtalet är från en annan tid, förhandlat under alltför lång tid, baserat på föråldrade grunder.” Han betonade att de ekonomiska fördelarna ”skulle vara begränsade för den franska och europeiska tillväxten.”
Enligt Macron finns det ingen anledning att riskera att utsätta känsliga sektorer inom jordbruket, som spelar en central roll för Europas livsmedelsförsörjning, för avtalets eventuella negativa konsekvenser.
Frankrikes misslyckande med att skapa en blockering
Mercosur-avtalet slöts i december 2024 av kommissionsordförande Ursula von der Leyen tillsammans med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Avtalet syftade till att skapa ett frihandelsområde för ungefär 700 miljoner människor över Atlanten efter över 20 års förhandlingar.
Frankrike har varit emot avtalet i varje fas, och uttryckt oro för orättvis konkurrens från latinamerikanska importvaror. Dessutom har den inrikespolitiska pressen på franska bönder påverkat landets hållning negativt.
Trots ökande geopolitiska spänningar har stödjare, ledda av Tyskland och Spanien, tryckt på för ett snabbt undertecknande för att öppna nya exportmarknader. Under ett EU-toppmöte för en månad sedan uttryckte dock länder som Italien och Frankrike reservationer, vilket ledde till att signeringen sköts upp.
Den Europeiska Kommissionen rekommenderade att ta itu med dessa frågor och planerade att skriva under avtalet i januari. Under de senaste veckorna intensifierade Paris sina ansträngningar för att samla en minoritet som kan blockera avtalet, och säkrade stöd från Polen, Ungern, Irland och eventuellt Österrike.
Italien har dock tyckts ha förändrat sin position i takt med att övriga stödjare efter concessions från EU, inklusive förbättrade skyddsregler för att övervaka marknadsstörningar och för tidiga utbetalningar till jordbrukare. Detta innebär att Italien nu kan ha vänt sig till avtalsstödet.
Konsekvenser av en eventuell omröstning
Om en kvalificerad majoritet röstar för avtalet, skulle det bli första gången Frankrike blir överröstat i Ministerrådet, där medlemsstaterna samlas i Bryssel. Detta skulle utgöra ett ytterligare nederlag för Macron, som redan står inför en djup politisk kris i landet.