De gemensamma ambitionerna för säkerhetsgarantier
Frankrike och Storbritannien har tydligt uttryckt sin avsikt att förse Ukraina med kraftfulla säkerhetsskydd, inklusive möjligheten att skicka trupp till Ukraina som en del av en multinationell styrka, så snart kriget mot Ryssland är avslutat. Dessa två länder har påminnt andra medlemmar i den så kallade ”Willingness Coalition” om vikten av att erbjuda starka garantier för att trygga en framtida fred. Gruppen, som samlar större delen av Europas stater, Turkiet, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Japan, möttes digitalt för att diskutera den diplomatiska offensiv som initierats av Förenta staterna för att förhandla fram en fredsuppgörelse.
Tvångsplanen och de senaste diplomatiska ansträngningarna
Planen, som ursprungligen innehöll 28 punkter och är hemligstämplad, var från början formulerad av amerikanska och ryska tjänstemän. Den förkastade permanent NATO-närvaro i Ukraina efter konflikten. Trots detta kvarstår Frankrike och Storbritannien i sina avsikter, med argumentet att en fysisk militär närvaro skulle kunna avskräcka ytterligare aggressioner. President Emmanuel Macron betonade i sitt inledande tal att en realistisk fred kräver mycket starka säkerhetsgarantier och inte bara skriftliga försäkringar.
Planer för en säkerhetsstyrka i Ukraina
Macron förklarade att den s.k. ”garantere roddstyrka” ska kunna placeras strategiskt på platser som Kyiv och Odessa efter att vapenstilleståndet är infört. Han tillade att franska, brittiska och turkiska soldater kommer att vara närvarande vid en tecknad fredsavtal för att delta i tränings- och säkerhetsoperationer. Frankrike har tydligt klargjort att landet inte planerar att upprätta frontlinje-styrkor.
Liknande uttalanden kom från Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, som uppmanade koalitionen att ”säkerställa” sina åtaganden gentemot den framtida styrkan. Han betonade vikten av att förbereda planering och finansiering för att skapa en självförsvarande ukrainansk armé, där den multinationella styrkan ska spela en avgörande roll. Starmer påpekade att en politisk garanti är nödvändig för att visa Ryssland att väst är seriöst i sin respons på eventuella brott mot fredsavtalet.
Internationell konflikt om militär närvaro och säkerhetsgarantier
Under det senaste året har Frankrike och Storbritannien varit initiativtagare i kraven på att sätta in trupp på ukrainskt territorium efter krigets slut, en högriskinsats som skapat splittring inom västalliansen. Europeiska länder som Sverige, Danmark och Australien har visat sig mer öppna för detta, medan Polen, Grekland och Italien har motsatt sig.
Vid slutet av mötet, som inkluderade deltagande av 35 länder och USAs utrikesminister Marco Rubio via videoanslutning, meddelade Macron att en arbetsgrupp ska bildas för att slutföra säkerhetsgarantier och deltagarnas bidrag. Gruppen, som leds av Frankrike och Storbritannien, inkluderar även USA och Turkiet. Both Macron and Starmer underströk behovet att fortsätta trycket på Ryssland genom sanktioner och att använda de frysta tillgångarna hos den ryska centralbanken för att stödja Ukraina, vilket är en osedvanlig konfrontationsmetod.
Diplomatisk offensiv och vidare förhandlingar
Förhandlingarna intensifierades efter att Ukraina under tisdagen meddelade att deras bilaterala samtal med USA hadde gett ett “gemensamt förstående” kring de grundläggande villkoren för en överenskommelse. Främst väntas viktiga frågor, inklusive ett möte mellan presidents Volodymyr Zelenskyy och Donald Trump, som ännu inte annonserats, avgöras i ett nästa möte.
Zelenskyy uttryckte att: ”Ukraina kommer aldrig att vara en hinder för fred – detta är en grundläggande princip, och miljoner ukrainare räknar med och förtjänar en värdig fred.”
Planerna för den ursprungliga 28-punktsplanen har redan påverkats av förhandlingarnas dynamik, där vissa punkter till exempel om NATO:s icke-närvaro i Ukraina har modifierats. En delegation från USA har även träffat ryska representanter i Abu Dhabi för att diskutera dessa förändringar efter högnivåmöten i Genève.
Kreml har tydligt uttryckt att de föredrar den ursprungliga planen med 28 punkter, medan europeiska länder nu samordnar sina krav på att delta fullt ut i frågor som rör de ekonomiska sanktionerna och de frysta tillgångarna, vilka uppskattas till 210 miljarder euro på EU-marken.
Det tyska förbundet Friedrich Merz underströk vikten av att snarast uppnå ett vapenvilor och ett rättvist och varaktigt fredsavtal för Ukraina, samtidigt som EU utvecklar strategier för att vara militärt förberett att avvärja en eventuell rysk attack före 2030.
President Macron sammanfattade att: ”Vi står enade i stöd för en rättvis, värdig och varaktig fred för Ukraina, som bevarar dess suveränitet och långsiktiga säkerhet.”