Det osäkra stödet för återbetalningslån
Debtånet för Ukraina ifrågasätts efter att flera europeiska länder, inklusive Italien, Bulgarien, Malta och Tjeckien, har anslutit sig till den belgiska oppositionen och krävt ”alternativa lösningar”. Ledare inom EU kommer att samlas på torsdag för att fatta beslut om hur man bäst ska finansiera och stärka Ukrainas försvar under de kommande två åren. Det europeiska unionens förslag att utfärda ett återbetalningslån till Ukraina möter trots detta motstånd, eftersom olika medlemsstater uttrycker reservationer.
EU:s insatser och interna utmaningar
EU:s utrikespolitiske chef, Kaja Kallas, varnade för att olika tryck från medlemsländer påverkar planerna, trots att det är den mest trovärdiga lösningen enligt unionens planer. Under måndagsmorgonen sade hon att arbetet pågår, även om det blir allt svårare att ena medlemsländerna kring ett gemensamt beslut. Hon nämnde att den avgörande toppmötet på torsdagen kan ge klara besked om hur man ska tillgodose Ukrainas ekonomi och militärförsörjning, med ett förväntat EU- bidrag på minst 90 miljarder euro.
Förslag och motstånd
Förslaget går ut på att EU-kommissionen skulle kanalisera Rysslands centralbanks tillgångar till ett lån utan ränta som ska användas till Ukraina. Ukraina ska endast betala tillbaka lånet när Moskva har gått med på att ersätta de skador som kriget har orsakat, vilket är osannolikt. Majoriteten av dessa tillgångar, omkring 185 miljarder euro, finns deponerade hos Euroclear i Bryssel, medan ytterligare 25 miljarder euro är spridda hos privata banker i flera medlemsländer. Belgien har reserverat sig starkt mot initiativet, och förra veckan lämnade den ryska centralbanken in en stämningsansökan mot Euroclear i samband med detta.
Alternativa lösningar och diplomatiska spelrum
EU-kommissionen har försökt lugna belgiska farhågor genom att erbjuda garantier och skydd för att undvika tvister. Men i en oväntad vändning den 24 februari gick Italien, Bulgarien och Malta ihop med Belgien i ett gemensamt uttalande som krävde att EU utforskar ”alternativa lösningar” med ”förutsägbara parametrar” och ”betydligt mindre risker”. Dessa förslag ska fungera som en ”bro” för att säkerställa att Ukraina fortsatt kan få finansiering, samtidigt som företagen och ledarna får mer tid att bedöma de två huvudalternativen: återbetalningslån baserat på ryska tillgångar eller gemensam lånefinansiering på EU-nivå.
Belgiska och andra länders positioner
Den tjeckiske premiärministern Andrej Babiš uttryckte i samtal med belgiske premiärministern Bart De Wever att han delar de belgiska bekymren och menade att EU:s kommission måste hitta andra vägar för att hjälpa Kyiv. Babiš betonade att Tjeckien inte kan bidra ekonomiskt till stödet, eftersom de inte kan avsätta medel från den egna budgeten eller garantera krediter.
Diplomatiska vägar och europeiskt samarbete
Kallas uttryckte att diskussionerna är ”svåra”, men att återbetalningslånet fortfarande är den mest ”trovärdiga” lösningen, eftersom en gemensam skuld kräver enhällighet bland alla 27 medlemsländer. Ungern har redan sagt att de inte kommer att godkänna detta. Trots EU:s ansträngningar för att ena medlemsländerna, varnar vissa för att hårda retorik och hot kan försvaga förtroendet, särskilt med tanke på ryska hot om vedergällning eller konfiskation av tillgångar.
Hon underströk att en enad front gör Europa starkare och att hoten endast är uttryck för Rysslands metoder. För att en sådan lösning ska bli verklighet krävs dock att Belgien, som är den största innehavaren av tillgångarna, är med på tåget. Hon förtydligade att de hot som framförs av vissa medlemsländer endast är hot, och att enighet är avgörande för att kunna genomföra en sådan här plan.
Civila och politiska villkor
Belgiska regeringen, representerad av premiärministern Bart De Wever, är fortfarande skeptisk till återbetalningslånet, men säger att de kan ge sitt godkännande om tre villkor är uppfyllda: riskdelning, tillräckliga garantier för likviditet och en rättvis belastningsfördelning mellan de EU-länder som håller ryska tillgångar. Frankrike, som förvaltar cirka 18 miljarder euro i ryska tillgångar i privata banker, har ännu inte tagit ställning till om dessa ska ingå i återbetalningslånet.
Samtidigt pågår en diskussion i USA om att förhandla fram en fredsavtal mellan Kyiv och Moskva, vilket initialt skapade viss osäkerhet i den europeiska politikens riktning.