Senaten skjuter upp röstande om lagförslaget som inför begreppet samtycke i sexualbrottslagstiftning till februari 2026
Italiens senatorer kommer inte att rösta om en lagändring som inför begreppet samtycke i sexualbrottslagen innan februari 2026. Detta innebär att ett lagförslag, som för en vecka sedan enhälligt godkändes i Kameran för Deputerade, nu är försenat. Ledare för rättsutskottet i senaten, Giulia Bongiorno, informerade tidningen Corriere della Sera på onsdagen att lagförslaget skulle vara klart för behandling i utskottet i januari. Trots detta har senats röstschema skjutits på framtiden efter att Koalitionen Leva (Lega) begärt nya utfrågningar och en genomsyn av texten.
Oron kring paragraf om ”mindre allvarliga” fall och politiska reaktioner
Partiet Lega uttryckte oro över ett av snitten i lagförslaget som reglerar fall av så kallad ”mindre allvarlig” brottslighet och begärde förtydliganden kring detta. Förra veckan ställdes också ett planerat omröstningsmöte in, vilket sammanföll med Internationella dagen för att bekämpa våld mot kvinnor. Lagförslaget är resultatet av en överenskommelse mellan ledaren för det demokratiska partiet, Elly Schlein, och premiärministern Giorgia Meloni från FdI, och fick enhällig majoritet i Kameran för Deputerade.
Från enhällighet till konflikter
Fördröjningen av röstande utlöste hård kritik från oppositionspartier, som anklagade den styrande koalitionen för att sabotera lagstiftningen efter regionalvalen. I dessa val hade den centrum-vänstra sidan vunnit i Kampanien och Apulien, medan den center-höger dominerade i Venedig. Elly Schlein uttryckte frustration efter att röstande förlagts och sa att hon hade hört av sig till Giorgia Meloni för att få henne att upprätthålla överenskommelserna. Hon påpekade att lagförslaget fick enhällig tillställning i parlamentet mindre än en vecka tidigare, och att det skulle vara allvarligt om man nu, på kvinnors bekostnad, skulle använda sig av postvalrörelser inom majoriteten för att skjuta upp det.
Maria Elena Boschi, ledare för oppositionens Italia Viva i Deputerandekammaren, kritiserade majoriteten för att ha vänt sig bort från sina löften och sade: ”Vi litar inte längre på dem.”
Gällande lagstiftning och politiska spärrar
Premiärminister Meloni förklarade fördröjningen med att lagstiftningen ”måste genomföras på rätt sätt, inte i hast”. Hon avfärdade också eventuella politiska avsikter att skynda på röstande. ”Det är inte något jag kan bestämma, det är en riksdagsinitiativ, inte en regeringsbeslut,” sade hon till Corriere della Sera.
Giulia Bongiorno avfärdade påståenden om fördröjningar och betonade att det var sant att det fanns en överenskommelse mellan Schlein och Meloni, men att denna inte skulle omfatta detaljer i en enskild paragraf eller att regleringen skulle gå igenom den 25:e.
Debatt om lagens rättsliga implikationer
Lagförslaget har väckt diskussion bortom parlamentets rutiner. En kriminaladvokat, Enrico Amati, varnade för att kombinationen av krav på samtycke och den breda kategorin ”sexuella handlingar” riskerar att flytta bevisbördan till åklagare och anklagade. Även jämställdhetsministern Eugenia Roccella uttryckte oro.
Fabio Roia, ordförande för Milanens domstol med decennier av erfarenhet av fall av könsrelaterat våld, avfärdade denna oro och hävdade att att införa begreppet frivilligt samtycke inte innebär att bevisbördan omvänds.
EU:s arbete mot kvinnorättsbrott och femicide
EU:s vice ordförande Roxana Mînzatu, jämställdhetskommissionär Hadja Lahbib och Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor, Kaja Kallas, förnyade EU:s åtagande att bekämpa våld mot kvinnor. Deras gemensamma uttalande betonade att kvinnors rättigheter och kampen mot könsbaserat våld är centrala i EU:s strategi för jämställdhet 2026–2030.
I april 2011 antog Europarådet den så kallade Istanbul-konventionen, som definierar våld mot kvinnor som en kränkning av mänskliga rättigheter och diskriminering. 45 länder har undertecknat konventionen, och EU ratificerade den i juni 2023.
Konventionen kriminaliserar brott inklusive trakasserier, sexuellt och fysiskt våld, tvångsäktenskap och abort under tvång. Landets lagstiftning rekommenderas att inkludera dessa brott i sina rättssystem.
År 2024 antog EU sin första lagstiftning mot våld mot kvinnor, där begreppet samtycke inte definierades som en del av våldtäktsbegreppet. Beslutet möttes av motstånd från flera medlemsstater, inklusive Frankrike och Tyskland. Den ursprungliga förslaget 2022 av EU-kommissionen definierade våldtäkt som ”sex utan samtycke”.
Frankrike införde dock i oktober ett krav på att samtycke skulle vara en central del av den rättsliga definitionen av våldtäkt, efter fallet med Gisèle Pelicot, vars make drognedslagen en kvinna och hon utsattes för sexuella övergrepp medan hon var medvetslös.
För andra länder, som Spanien, Sverige, Nederländerna, Kanada och Norge, har lagen redan implementerat samtyckesbaserade definitioner för att stärka skyddet för offer för sexualbrott.