Bakgrund och syfte med strejken
Den ursprungliga uppmaningen till arbetsnedläggelse kom från tre franska fackföreningar, nämligen CGT, FSU och Solidaires. Dessa organisationer anordnade en nationell dag av strejker och demonstrationer för att protestera mot regeringens åtstramningspolitik, den stillastående löneutvecklingen samt de förestående besparingarna inom offentliga tjänster.
Trots omfattande förberedelser i flera veckor var deltagarantalet avsevärt lägre denna gång jämfört med de massiva demonstrationerna tidigare under hösten, vilket indikerar en minskad mobilisering.
Det politiska sammanhanget
Protesterna ägde rum samtidigt som Nationalförsamlingen diskuterade budgeten för socialförsäkringen för 2026. Fackledare ansåg att denna budget innehöll flera allvarliga försämringar för arbetstagare, pensionärer och den offentliga sektorn.
De huvudsakliga frågorna som lyftes var krav på löneökningar, ökad social och skattemässig rättvisa samt investeringar i viktiga offentliga tjänster som sjukvård och äldreboenden, vilka redan ansågs vara underfinansierade och överbelastade.
Orsaker till missnöjet
I ett uttalande den 18 november kritiserade CGT regeringen för att ”driva utnyttjandet på lågvarv” och hävdade att både högern och extremhögern gör sitt yttersta för att begränsa budgeten så att den inte påverkar de superrika eller stora företag negativt.
En facklig representant från CGT, Axel, som arbetar vid Goethe-Institutet i Paris, förklarade att han deltog i demonstrationen eftersom han upplever att bördan ”överkänsligt” faller på arbetande människor. Han uttryckte att rikedomarna finns hos de rika, men att skattesystemet inte är rättvist för vanligt folk.
Effekter på offentlig transport och utbildning
Storstrejken hade en begränsad inverkan på den nationella infrastrukturen. Enligt SNCF, det franska järnvägsföretaget, var tågtrafiken ”nästan normal”, och förseningar var främst begränsade till regionerna Centre-Val de Loire och Occitanie.
Även skolorna påverkades minimalt, då utbildningsministeriet rapporterade en strejkgrad bland lärarna på 5,27%. Serivicen inom statlig förvaltning och lokal administration låg på 3,43% respektive 1,84%.
Demostrationens omfattning i Paris och resten av landet
I Paris startade en marsch med några tusen deltagare runt klockan 14:00. Enligt rapporter från Euronews hade de flesta redan lämnat platsen vid klockan 15:30. En annan protest hade utannonserats till klockan 16:00, men när klockan slog 16:45 var endast ett fåtal personer kvar.
Fackföreningen CGT uppskattade att det fanns omkring 17 000 demonstranter i huvudstaden, vilket var en markant minskning jämfört med tidigare större protester, då 55 000 var närvarande den 18 september och 24 000 den 2 oktober, när bredare fackliga koalitioner hade deltagit.
Totalt bedömde inrikesdepartementet att omkring 31 900 personer deltog i strejken över hela landet.