EU:s stridigheter kring Mercosur-avtalet: en komplex balansgång mellan hävd och geopolitiska intressen

Planerade fördröjningar och den geopolitiska tidsramen

Det europeiska kommissionen uppger att man förväntar sig att skriva under Mercosur-avtalet innan årets slut, vilket i sin tur ökar pressen på Frankrike att alltså lyfta sitt motstånd under den kommande veckan. Samtidigt vill Frankrikes regering skjuta på omröstningen, med hänvisning till osäkra tidsplaner, och har bett att ett beslut skjuts till december. Det är tydligt att de nuvarande förhållandena inte är tillräckligt gynnsamma för att EU:s råd ska kunna godkänna avtalet denna månad.

Bakgrund och kandidatform av avtalet

Det avtal som slutförhandlades 2024 syftar till att liberalisera handeln mellan EU och Mercosur-landen, bestående av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Efter 25 år av förhandlingar har stödet ökat bland dem som ser avtalet som ett steg mot att stärka europeisk handelsposition, särskilt då EU:s relationer med andra stora aktörer som USA och Kina förändras. Allianz för handeln anser att detta är av ekonomisk, diplomatisk och geopolitisk vikt, samt viktigt för EU:s globala trovärdighet. Men motståndare, särskilt från Frankrike, påpekar att avtalet kan utsätta deras jordbruk för orättvis konkurrens från Latinamerikanska importvaror.

Frankrikes invändningar och motståndsstrategier

Frankrike är den mest aktiva motståndaren inom det europeiska rådets beslutande organ. Deras krav inkluderar stränga skyddsåtgärder som möjliggör avstängning av tullreduceringar om importen skadar EU:s marknader. Dessutom kräver man att Mercosur:s miljö- och jordbruksstandarder skall motsvara EU:s, samt att EU:s hälsokontroller för livsmedelsprodukter skärps. Frankrikes position framgår tydligt i ett uttalande där man efterlyser en förlängning av tidsramen till december för att möjliggöra ytterligare förhandlingar.

EU-kommissionens respons och politiska åtgärder

Den europeiska kommissionen menar att en snabb underteckning är avgörande för EU:s internationella profil och att man har lyssnat noggrant på intressenternas oro, inklusive jordbrukare, konsumenter och medlemsstater. Enligt kommissionens talesperson Olof Gill har man aktivt svarat på alla frågor och infört åtgärder för att mildra riskerna. Europa-parlamentet ska på tisdag rösta om en tillämpningsklausul som tillåter att skyddsåtgärder införs, och även vissa medlemmar föreslår att reciproka standarder ska införas för att säkerställa rättvisa villkor.

Risker och möjligheter i den politiska hemmafronten

Trots stöd från vissa länder som Tyskland och Spanien, är majoritetssituationen osäker. Polen och Ungern har båda uttryckt yttre motstånd mot avtalet, medan Belgien och Österrike planerar att avstå. Holland och Irland har ännu inte deklarerat sin ståndpunkt, och Italiens position är oklart. Samtidigt fortsätter Frankrikes president Emmanuel Macron att brottas med inhemsk politisk turbulens. Han förväntas fortsätta att hävda sina jordbruksintressen, trots att hans administration även hanterar en utmaning i form av fågelmagsinfektion som drabbar nötkreatur.