Affärsstrategier för att bekämpa smuggling
Den här veckan har Europeiska unionen tagit viktiga steg för att hantera illegal migration genom att underlätta utvisningar av asylsökande och oregelbundet anlända migranter. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, tillkännagav dessutom ett nytt sanktionstaktik mot människosmugglare. Denna kombination av skärpta regelverk för asylprocesser, lättare utvisningar och strängare sanktioner mot smugglare markerar en tydligare europeisk hållning i migrationsfrågan.
De senaste dagarna har medlemsländer inom EU enats om tre kontroversiella lagförslag som syftar till att påskynda asylärenden och öka antalet återvändanden. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat ett nytt sanktionstalang mot smugglare, vilket visar att unionen tar till mer ofensiva metoder för att bekämpa illegal migration. Dessa åtgärder tyder på att EU är villigt att bryta med tidigare tabun och anpassa sin politik till strategier som tidigare endast förknippades med ytterhögerextrema grupper.
Satsningar på att slå ut smugglarnas verksamhet
På onsdagen meddelade Ursula von der Leyen att EU tillsammans med G7-partner är i färd med att utveckla ett strängt nytt sanktionregim. Hon uttryckte att målet är att förstöra smugglarnas affärsmodeller genom alla tillgängliga medel. Detta innebär att EU avser att frysa smugglarnas tillgångar för att kunna förstöra deras finansiella grund, samtidigt som man inför reseförbud för att begränsa deras rörelsefrihet.
Uttalandet framfördes vid den internationella konferensen för den globala alliansen mot migranthandel i Bryssel, där fler än 80 delegationer från EU och andra icke-EU-stat utnyttjade möjligheten att diskutera dessa frågor. Von der Leyens uttalare hänvisade till ett redan tidigare deklarerat åtagande, då hon i sitt tal för tre månader sedan presenterade ett system för sanktioner riktade mot smugglare och trafikantnätverk.
Enligt EU-källor arbetar kommissionen för att ta fram konkreta förslag kring sanktionerna, men exakt tidpunkt är ännu inte fastställd. Just nu rådgör man med medlemsstaterna innan några officiella åtgärder framställs. Syftet är att kunna frysa tillgångar, begränsa friheten och konfiskera vinster, som en del av en bredare strategi för att störa smugglarnas affärsverksamheter.
Internationellt samarbete och gemensamma initiativ
Fler än 50 delegater har undertecknat ett gemensamt uttalande baserat på tre huvudprinciper: förstärka bekämpningen av migrantsmuggling genom att stärka nationella regelverk och informationsutbyte, utveckla alternativa vägar till illegal migration samt intensifiera finansrelaterade utredningar för att spåra, beslagta och konfiskera smugglarnas vinster.
EU-kommissionären för migration, Magnus Brunner, betonade vikten av globalt samarbete för att bekämpa smugglarnas verksamhet. Han underströk att ett nära samarbete är avgörande för att lyckas hindra smuggling och tillhörande brott.
Strängare gränskontroller och utvisningsregler
Samtidigt arbetar EU aktivt för att göra det svårare för oregelbundna migranter att nå europeisk mark och för att underlätta utvisningar till tredjeländer. I måndags enades Europeiska unionens råd om tre lagstiftningsändringar, vilka behöver godkännas av Europaparlamentet innan de kan träda i kraft.
En av dessa är en ny återvändandeförordning, som bland annat möjliggör för medlemsstater att etablera ”återvändningscentraler” i tredjeländer, dit asylsökande som avslås kan skickas. Dessa så kallade ”return hubs” kan även användas som transitstationer för atttransportera migranter innan de skickas tillbaka till sina hemländer. Fungerande exempel på detta är centrala i Albanien, där Italien redan har etablerat två migranttjänster.
Syftet är att påskynda återvändningsprocesserna, men det väcker också oro för migranters säkerhet, eftersom de kan skickas till länder där de saknar kopplingar och där risk för dålig behandling är högre. En ny lagstiftning möjliggör också att deportation kan ske till tredjeländer utan direkt koppling, om dessa lander har avtal med EU och respekterar mänskliga rättigheter.
Förändrade tolkningar av ”säker tredje land”
En annan förändring är utvidgningen av definitionen av ”säkra tredje länder”, vilket kan leda till att asylansökningar i vissa fall kan avvisas om de anses vara obilliga. Detta kan öppna för att utvisa asylsökande till länder utan koppling, under förutsättning att det finns avtal. En lista över ”säkra ursprungsländer” har också tagits fram, inklusive Kosovo, Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Marocko och Tunisien.
Nationella avståndstaganden från dessa regler har dock mött kritik, särskilt från vänstergrupper och civilsamhället, då man varnar för risker som utvisningar till länder med bristande mänskliga rättigheter kan inbringa. Kritiker menar att tidigare förslag som ”return hubs” eller offshore-deportationscenter kan innebära faror för migranters säkerhet, inklusive risk för refoulement och tortyr.
Enligt Frontex minskade illegal migration över EU:s gränser med 22 procent under de första tio månaderna av 2025. De största nedgångarna skedde på västra Afrikas kust till Kanarieöarna, i västra Balkanregionen och vid Belarusgränsen.