Parlamentets hållning till undantag och loopholes
När Europeiska unionen nu slutgiltigt utarbetar strategier för att minska sitt beroende av rysk energi, motsätter sig Europaparlamentet möjligheten till undantag eller loopholes för medlemsstater som är särskilt beroende av gasimport från öst. Enligt källor inom EU till Euronews är parlamentet emot att ge landlåsta medlemsstater, som t.ex. Ungern och Slovakien, undantag från förbudet att importera olja och gas från Ryssland vid en plötslig störning i leveranserna. Det pågår för närvarande diskussioner inom EU om att införa ett förbud mot ryska energitäp samt att fasa ut all energiberoende av Moskva till år 2027, efter ett förslag från Europeiska kommissionen i juni.
Trots att ett informellt konsensus har nåtts om att vissa medlemsstater med högt energiberoende, som Ungern och Slovakien, skulle kunna få undantag för att importera rysk energi vid kriser, argumenterar många lagstiftare för att inga loopholes eller undantag borde finnas. Syftet är att utesluta ryska fossila bränslen ur EU:s energimix helt och hållet.
Rysk gas och EU:s beroende
Enligt Europeiska kommissionens årliga rapport ”State of the Energy Union” som publicerades den 6 november, utgörs EU27:s import av rysk gas – inklusive pipelinegas och flytande naturgas (LNG) – av 12 % av totala energiinriktningen sedan augusti 2025. Även om detta är en markant minskning från 45 % av importen 2021, har vissa lagstiftare pekat på att detta fortfarande innebär att över 210 miljarder euro skickas till Moskva.
Latvia:s eu-parlamentariker Inese Vaidere från det europeiska folkpartiet (EPP) sade till parlamentet i förra månaden att det var ”oacceptabelt” att EU fortsatte att köpa rysk energi efter tre år av krig i Ukraina. Hon betonade att ”parlamentets position är mycket striktare än kommissionens förslag”: att införa ett förbud mot både rysk gas och olja, inklusive via tredjeländer, från 1 januari 2027. Hon underströk att en tillfällig paus inte är tillåten och påpekade att medlemsstaternas position är svagare, då de endast vill förbjuda gas från 2028 och ge undantag för Ungern och Slovakien, som har alternativa leveranskällor.
Infrastrukturprojekt som kan förändra energimarknaden
Vissa lagstiftare har påpekat att landlåsta länder som Ungern kan dra nytta av pågående pipeline-projekt i Bulgarien och Rumänien, vilka kan erbjuda tillförlitliga alternativ för att diversifiera regionens energimarknad. Några av dessa projekt förväntas vara i drift redan 2026 och 2027, vilket enligt expertisen bör ge tillräckligt med tid för energiföretag att anpassa sig till nya leverantörer.
En diplomat inom EU förklarade för Euronews att parlamentet ”ser loopholes överallt och vill täppa till dem” och att deras ”perception saknar rigorös teknisk kunskap” i frågan. Trots denna motsättning är en annan EU-diplomat övertygad om att alla förhandlare strävar efter att nå en politisk överenskommelse före jul, med nästa runda av förhandlingar planerad till torsdag.
Nya gasledningar i Rumänien och regionala utmaningar
Romanias energiminister Bogdan Ivan lyfte i juli fram invigningen av Tuzla-Podisior gasledningen som en avgörande händelse för landet. Ledningen sträcker sig över 308 km och är en del av Neptun Deep-projektet, en omfattande offshore naturgasanläggning i Svarta havet som kan fungera som ett alternativ till rysk gas för exempelvis Ungern och Slovakien.
Enligt Transgaz, Rumäniens operatör av det nationella gasnätet, kommer Neptun Deep möjliggöra att Bukarest kan öka kapaciteten gradvis från 2,63 till 5,32 miljarder kubikmeter per år fram till 2029 i samarbete med Ungern. Från ungersk sida betraktas dock lagstiftningen som en fråga om energisouveränitet. Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó menade att förslaget undergräver energisäkerheten i EU och att det begränsar viktiga oljevägar. Han betonade att ”det är inte politik, det är förtroende för energins självständighet.”
Alternativa rörledningar och tekniska utmaningar
EU-kommissionen har nyligen haft möten med representanter från det ungerska oljebolaget MOL för att bedöma möjligheter att minska beroendet av rysk energi. Diskuteras har även diversifieringsalternativ, som användning av Janaf-rören i Kroatien som ett alternativ till Druzhba-röret, vilket länge har försett landlåsta EU-länder i regionen.
Janaf, även kallad Adria, går från Omišalj i Adriatiska havet och har grenvägar till raffinaderier i Kroatien, Ungern, Serbien, Slovakien och Slovenien. Men MOL:s representanter har uttryckt att röret ännu inte har vuxit till att möta samhällets behov och beklagat bristen på investeringar i Kroatien. En av deras talesmän, Ambrus Halász, berättade för Euronews att ”Janaf, i strid med kontraktet, inte kunde leverera den beställda kvantiteten i rätt tid.”
En annan analytiker, Homayoun Falakshahi, senior energianalytiker på handelsintelligensföretaget Kpler, menade att ett totalt EU-förbud mot rysk fossile energi skulle drabba landlåsta medlemsstater oproportionerligt, eftersom dessa fortfarande är beroende av Druzhba-ledningen för att importera råolja. Han betonade att ”Janaf kan hjälpa Ungern och Slovakien att avsluta sitt beroende av Druzhba, precis som Tjeckien stoppade importen av rysk olja och i stället använder Transalpine-rören, men detta innebär högre kostnader för MOL, beroende på råvarupriser, samt tekniska anpassningar vid raffinaderier.”