En delad parlamentarisk majoritet i miljöfrågor
Den centrala majoriteten i Europaparlamentet är återigen delad när det gäller miljöpolitiska frågor. Nästa onsdag ska parlamentet rösta om en revidering av EU:s reglering gällande produkter fria från skogsskövling. Denna lagstiftning förbjuder import av varor som kött, kakaobönor, kaffe, palmolja, gummi, soja och trä om deras produktion har bidragit till skogsskövling eller nedbrytning av skog.
Motstånd från EPP och förslag om fördröjning
Det konservativa Europeiska folkpartiet (EPP) vill att parlamentet ska anpassa sig till medlemsstaternas krav, vilka begärt att tillämpningen av regeln skjuts upp med ett år. De föreslår också lättnader i företagens skyldigheter att utreda och visa due diligence. Samtidigt oroar sig socialister, liberaler och gruppen Renew Europe för att detta kan leda till att regleringen luckras upp för mycket.
Den kommande omröstningen kan därför bli en ny splittring inom den parlamentariska majoriteten, som stödjer EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Gruppens talesperson Daniel Köster kommenterade att ”EPP-gruppen lägger fram ändringsförslag som exakt speglar rådets ståndpunkt ord för ord”. Han tillade att ”EPP önskar en ettårs uppskov för att få mer tid att enas om de nödvändiga lagändringarna.”
Historik och fördröjningar av lagstiftningen
Den ursprungliga planen var att EU:s reglering om produkter fria från skogsskövling skulle träda i kraft den 30 december 2024. Men tre månader innan detta föreslog EU-kommissionen en fördröjning på tolv månader, vilket godkändes av både rådet och parlamentet, och flyttade således ikraftträdandet till slutet av 2024.
Senare förlängdes den ytterligare av kommissionen, som hänvisade till tekniska problem med ett IT-system för att hantera due diligence-uttalanden från berörda företag. Nu måste rådet och parlamentet enas om en ytterligare förlängning.
Rådets position och dess konsekvenser
Den tillfälliga attityden från rådet godkändes av medlemsstaterna i onsdags, och de begär ett förlängt tillämpningsdatum, till den 30 december 2026, med en extra sexmånadersperiod för små aktörer. De föreslår också att ansvaret för att lämna in due diligence-uttalanden endast ska ligga på de företag som först placerar produkten på marknaden, vilket skulle kringgå skyldigheterna för andra delar av kedjan.
Medlemsstaterna har också efterfrågat en förenkling av lagstiftningen, med en utvärdering som ska göras senast april 2026, för att bedöma hur reglerna påverkar företagen och eventuellt justera lagen därefter.
Otillräckligt försvar för ändringsförslaget
De som förespråkar en snabb implementering av lagstiftningen avvisar rådets förslag. Den tyska socialisten Delara Burkhardt uttryckte sin kritik: ”Rådets mandat är grundläggande felaktigt och oacceptabelt. En tidig översyn innan regleringen träder i kraft är ett försök att skjuta upp den.” Hon hoppas fortfarande på att en överenskommelse kan nås före omröstningen, men betonar att regleringen bör träda i kraft så snart som möjligt, särskilt för större företag.
Den nederländska europaparlamentarikern Gerben-Jan Gerbrandy är också mycket kritisk. Han hävdar att ”rådets ståndpunkt är ett dramatiskt bakslag för ansträngningarna att motverka skogsskövling och klimatförändringar”. Han menar att det ligger i linje med en större trend av förenkling och avreglering, som EU-kommissionen driver, trots att detta innebär att flera tidigare miljölagar rivs ner.
Gerbrandy varnar för att ”om målet är att locka investeringar, är denna kraftansats för avreglering ett tecken på inkompetens”. Han påpekar att detta skapar osäkerhet för företag som planerar för långsiktiga investeringar, då det kan leda till ökad ekonomisk instabilitet.