Förnyade krav på europeiska medling i fredsförhandlingar
Den högsta representanten för Europeiska unionen inom utrikesfrågor har upprepat vikten av att europeiska länder ska ha en plats vid förhandlingsbordet i eventuella fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland. Hon underströk att för att en fredsplan ska bli framgångsrik måste den stödjas av både Ukraina och Europa. Detta uttalande kom i en tid då det florerade rapporter om en hemlighetsfull 28-punktsplan, som tydligen utarbetats bakom stängda dörrar av USA och Ryssland, utan att involvera Ukraina.
Kontroversiell fredsplan och brist på ukrainskt inflytande
Den påstådda planen ska ha inkluderat mycket ogynnsamma villkor för Kyiv, bland annat krav på fullständig kapitulation av Donbas-regionen, trots att ryska styrkor fortfarande inte har full kontroll över området. Utöver detta föreslogs begränsningar för Ukrainas militära styrkor och vapenarsenal. Det rapporteras också att initiativet inte involverade Europa och att det leddes av Rysslands särskilda sändebud, Kirill Dmitriev, för att därefter vidarebefordras till den amerikanska sändebudet Steve Witkoff. Witkoff är en kontroversiell figur som ofta kritiseras för att oförbehålls stödja Kremls retorik.
Diplomatiska reaktioner och skepsis
Under ett samtal i Bryssel diskuterade utrikesministrarna den rapporterade planen, men tonen förblev lugn eftersom många erfarit liknande försök tidigare, vilket Kallas liknade vid att ha sett detta förut.
Flera andra diplomater uttryckte öppen skepsis. Radosław Sikorski från Polen påpekade behovet av klarhet om statusen för de påstådda förslagen, eftersom de för tillfället är kända enbart genom medielekkor. Maria Malmer Stenergard från Sverige betonade att ingen fred kan upprättas utan Ukraina och att europeiskt deltagande är nödvändigt.
Press mot Ukraina och västvärldens hållning
Frågan om det kan bli påtryckningar från USA:s sida för att få Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy att acceptera hårda villkor diskuterades. Kallas betonade att ansvaret för att avsluta kriget ligger på aggressören – Ryssland, som inledde konflikten och fortsätter att bekämpa civila i Ukraina. Hon underströk att det inte handlar om att ge upp landet, trots att freds-förhandlingar är viktiga.
Ekonomiska möjligheter och risker för Ukraina
En annan pågående debatt i Bryssel handlar om att använda de frysta tillgångarna hos Ryska centralbanken för att ge Ukraina ett lån utan ränta för reparationer, vilket skulle kunna täcka landets militära och ekonomiska behov. Detta är en unik åtgärd med potentiella juridiska och finansiella risker, och belgiska myndigheter kräver garantier för att skydda sig mot ryska repressalier. Eftersom beslutet påverkar flera nationer, väntas det slutgiltiga beslutet fattas av EU-ledarna. Om en samstämmighet inte uppnås innan årets slut, kan EU behöva finna temporära lösningar för att undvika strafftight budget för Kyiv.
Avslutande betraktningar på ryska tillgångar och framtidsperspektiv
Kallas menar att Ryssland försöker föra fram nya fredsplaner för att dölja sin rädsla för att förlora tillgångarna, vilka endast kan återvinnas om Moskva kompenserar för den skada som orsakas av invasionen. Hon hävdar att ett lån för reparationer är det tydligaste sättet att förstärka Ukrainas försvar och skicka en tydlig signal till Ryssland att tiden inte spelar på deras sida.
Hon avslutade med att understryka att stöd till Ukraina är en kostnadseffektiv investering jämfört med den potentiella segern för Ryssland i konflikten.