Sammanfattning av den nya finansieringsstrategin
Den europeiska unionen planerar att tillsammans låna 90 miljarder euro för att finansiera Ukraina i dess motstånd mot Ryssland. Dessa medel kommer att delas ut gradvis och underkastas specifika villkor. Medan Ungern, Slovakien och Tjeckien har valt att avstå från detta schema, är beslutet att gå vidare med gemensamt lån ett steg bort från tidigare planer på att använda beslagtagna ryska tillgångar för att finansiera stödet.
Detta samarbetsinitiativ utgör en enklare, snabbare och mer förutsägbar metod jämfört med den riskfyllda processen att använda immobiliserade Ryska tillgångar. Trots det innebär gemensamt lån en hög initial kostnad för EU, särskilt med tanke på att inga medlemsstater för närvarande har denna summa tillgänglig.
Det ekonomiska upplägget och finansieringsmekanismen
Eftersom varken EU eller dess medlemsstater har 90 miljarder euro till sitt förfogande, kommer Europeiska kommissionen att emittera en blandning av kort- och långfristiga obligationer på finansmarknaderna för att samla in pengarna. Summan kommer att delas upp i etapper för att säkerställa ett kontinuerligt stöd till Ukraina, som behöver en ny utbetalning redan i april. Det är tänkt att dessa medel ska användas till både militära och budgetära ändamål, för att ge Ukraina större flexibilitet.
Under tiden kommer EU:s budget att täcka räntekostnaderna, för att minska den ytterligare bördan för ett redan kraftigt skuldsatt Ukraina. Kommissionen uppskattar att ränteutgifterna under nuvarande ränteläget kan uppgå till tre miljarder euro per år, vilket betyder att nästa EU-budget (2028–2034) bör reservera ungefär 20 miljarder euro för detta ändamål.
Intäkterna från räntorna kommer att fördelas bland medlemsstaterna baserat på deras ekonomiska storlek, med de största kostnaderna för Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen.
Det är viktigt att notera att dessa 90 miljarder euro inte kommer att räknas som medlemsländernas inhemska skulder eftersom emissionen kommer att göras exklusivt på EU-nivå.
Långsiktig hantering av lånet och osäkerheter
Enligt ett avtal om lån utan återbetalningskrav kommer Ukraina endast att behöva betala tillbaka lånebeloppet efter att Ryssland slutat sin aggression och gått med på att betala krigsskadestånd. Eftersom Moskva tydligt har uteslutit möjligheten till några ersättningar, är Kommissionen beredd att låta skulden rulla över tiden så att Ukraina inte behöver göra utbetalningar av egen ficka. Detta sker dock under förutsättning att lånen kommer att lösas in i framtiden, troligen genom EU-budgeten som fungerar som en slutgiltig garant.
Det är dock inte rimligt att tro att denna rollover ska pågå för evigt. EU måste någon gång bestämma sig för hur de ska avsluta detta förfarande och stoppa räntebetalningarna. Den troliga metoden är att använda EU:s budget som slutlig garant för att säkerställa att investerare alltid får sina pengar tillbaka.
De tre undantagen och deras betydelse
De medlemsstater som har valt att avstå från det gemensamma lånet, Ungern, Slovakien och Tjeckien, kommer att göra det i utbyte mot att slippa veto-möjligheten. Detta är avgörande eftersom EU:s nuvarande regler förhindrar användning av EU-budgeten för att låna till en icke-EU-länd. För att ändra detta krävs enhällighet, vilket dessa tre medlemsstater har gått med på att respektera genom att ansluta sig till ett mekanism för ”förstärkt samarbete”.
Som ett resultat förlorar dessa tre länder sina rösträtter i godkännandet av den nya hjälpordningen, men deras andel av räntekostnaderna kommer att bäras av de övriga 24 medlemsstaterna. Denna förändring är dock marginell, eftersom deras avstående endast motsvarar 3,64 procent av EU:s bruttonationalinkomst (GNI).
Denna exemptionsbestämmelse är även institutionaliserad, och när lagstiftningen om den nya hjälpordningen antas förlorar de tre länderna sina rösträtter i godkännandeprocessen.
Villkor och krav kopplade till lånet
Kommissionen planerar att återanvända det tidigare föreslagna stödet för reparationslån för att skapa det gemensamma låneprogrammet på 90 miljarder euro. Detta innebär att Ukraina måste uppfylla samma villkor för att få tillgång till medlen. En sådan är en ”nej tillbakadragande”-klausul, som kräver att Ukraina först bekämpar korruption för att fortsätta få stöd.
Det krävs också att Ukraina förbjuder korruption inom energisektorn, som nyligen skakades av ett skandal och ledde till flera avgångar, inklusive landets chef för president Zelenskyjs stab. Om landet backar i sin kamp mot korruption, kan betalningar sättas på paus.
För att stärka övervakningen av hur Ukraina handhar försvarsavtal, som tidigare varit en kontroversiell fråga, kommer det också att införas krav på produktion i Europa (”Made In Europe”). Endast om utrustning inte är tillgänglig på kontinenten, kan inköp göras övriga världen.
Råvaror och framtida möjligheter
Eftersom man använder gemensamt lån, kommer inte tillgångarna från ryska tillgångar att tas i anspråk, i likhet med originalplanen för reparationslån. Dock anger EU-ledare i sina slutsatser att de förbehåller sig rätten att i framtiden kunna använda dessa tillgångar som en potentiell återbetalning för lånet.
Enligt en senior tjänsteman i Kommissionen är det fortfarande osäkert exakt hur detta kommer att implementeras, men det politiska budskapet är tydligt: att använda kassabehållningar från Ryska Centralbanken är inte uteslutet i framtiden.
Denna reservation är avsedd att tillfredsställa de medlemsstater som var starkast för reparationslånet, särskilt Tyskland, och som offentligt avvisade idén om gemensamt lån. Ukrainas president Zelenskyy kallade detta ett ”viktigt genombrott” för sitt land och påpekade att stödet inte bara är en ekonomisk fråga utan också ett signal till Ryssland om att kriget kan fortsätta utan att Ukraina faller.