Finansieringslöften från EU-länder och internationella förhoppningar
Fyra medlemsstater inom Europeiska unionen har tillsammans gett ett löfte om att tillhandahålla 82 miljoner euro till den palestinska myndigheten, ett belopp som redan hade förpliktats innan den officiella presentationen. Trots EU-kommissionens ansträngningar att engagera icke-EU-länder i finansieringsprocessen, har inga närmare bindande åtaganden kommit från andra nationer utanför unionen.
De tillgångar som nu avses kommer att kanaliseras via mekanismen ”Pegase”, ett samarbetsprojekt mellan Palestinska myndigheter och Europa. Det syftar till att koppla utbetalningar till specifika reformer och säkerställa att pengarna når avsedda ändamål, snarare än att hamna i oönskade tips.
Deltagare och kontrollmekanismer i det internationella stödet
Gruppen för palestinska givare inrättades av EU-kommissionen för att involvera både medlemsländer och icke-medlemsstater i att finansiera det ekonomiska återhämtningsarbetet i Västbanken. Under mötet, som ägde rum i Bryssel, deltog över sextio delegationer från hela världen, enligt EU:s medelhavskommissionär Dubravka Šuica. Trots detta gav inga nya löften om finansiering, även om vissa länder visade intresse för Pegase-mechanismen, vilken Šuica betonade är öppen för bidrag från flera partner.
Schweiz, Nya Zeeland, Norge och Turkiet, länder utanför EU, ser fram emot sina löften att använda mekanismen, vilken ska säkerställa att medlen används på rätt sätt, sade Šuica vid en presskonferens efter mötet. Hon betonade även att inga av de europeiska medlen har använts till de kontroversiella utbetalningar som påstås ge familjer till palestinska personer som skjutits eller fängslats av Israel, vilket israeliska myndigheter benämner som ”betalningar för att döda”.
Ekonomiska bidrag och kontroll av medel
Sammanlagt har det totala löftet för i år via Pegase uppgått till över 88 miljoner euro, inklusive tidigare bidrag från Finland, Irland, Italien och Spanien. Sedan 1994 har EU:s stöd till den palestinska myndigheten uppskattats till nästan 30 miljarder euro, enligt EU-kommissionen.
Politiska anklagelser och krav på ansvarstagande
Palestinas premiärminister Mohammad Mustafa, som också är medordförande i gruppen för givare, uttryckte stark kritik mot Israel för ockupationen i Palestina och för vad han kallade ”handlingar mot den palestinska regeringen”. Både Mustafa och Šuica betonade vikten av att Israel frigör de skatteintäkter som samlas in för Palestina men som, sedan april i fjol, inte har vidarebefordrats.
Mustafa underströk att regeringar inte kan genomföra reformer när deras intäkter förhindras, något som underminerar både ekonomisk stabilitet och möjligheten till fortsatt utveckling. Han krävde också att Israel skulle hållas ansvarigt för skador i Gaza och bidra till återuppbyggnad efter kriget, även om Šuica inte uttryckte någon egen åsikt i frågan, trots frågor från Euronews.
Internationellt stöd och framtidsutsikter för regionen
Det pågående arbetet med en fredsplan i Gaza bekräftades som ett viktigt steg av Šuica, som meddelade att även om resolutionen från FN:s säkerhetsråd är ett positivt framsteg, är det fortfarande oklart om EU kommer att få en plats i den föreslagna fredsgruppen. Det övergripande målet för EU i regionen är fortfarande en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina.