EU:s digitala regler under förhandling: risker och möjligheter

Förslag om förenkling av data- och AI-regler

Den Europeiska kommissionen, med stöd från Frankrike och Tyskland, planerar att mildra reglerna kring artificiell intelligens och databehandling för att minska bördorna för europeiska företag. Målet är att underlätta för små och medelstora företag att följa komplexa EU-krav, behålla talang inom Europa och förbli konkurrenskraftiga i en global ekonomi. Det föreslagna paketet innebär en förenkling av digitala regler, vilket tros kunna spara EU-bolag för miljarder euro och främja innovation. Beslutet väntas offentliggöras efter veckor av förhandlingar och kan potentiellt bidra till en mer dynamisk digital infrastruktur inom unionen.

Politisk och offentlig skepsis

Trots de ekonomiska fördelarna har förslaget mött motstånd från flera parter inom det europeiska parlamentet och civilsamhället. Kritiker varnar för att en eventuell avreglering kan leda till att skyddsnivåer som idag finns för konsumenter och medborgare urholkas. Bland annat öppnas förslaget för att ändra regler kring dataskydd och den nyligen antagna AI-lagen. En särskilt omstridd detalj är förseningen av regler för högrisk-AI-system, där användningen av AI för känsliga ändamål såsom bedömning av CV:n, skolprov och låneansökningar förutsågs träda i kraft 2026, men nu förlängs till december 2027.

Förändringar i AI-regelverket

Den ursprungliga planen innebar att en nationell myndighet skulle bedöma vilka AI-system som klassificerades som högrisk. Den läckta utkastet antyder dock att denna bedömning kan ersättas av självbedömningar, vilket riskerar att sänka säkerhetsnivåerna och minska kontrollen över att reglerna efterlevs. Franska AI- och digitalministren Anne Le Hénanff uttryckte stöd för fördröjningen, argumenterande att AI-lagen för närvarande är för osäker och att detta kan bromsa innovationen, särskilt med tanke på att USA och Kina leder utvecklingen inom området.

Den tyska digitalminister Karsten Wildberger framhåller att en kontinuerlig dialog är avgörande, och han förespråkar en ”lär av misstag”-strategi där man i första hand fokuserar på att bygga säkra produkter innan reglering implementeras fullt ut. Detta innebär att man föredrar en process där man först skapar och testar, och sedan ser till att systemen fungerar säkert.

Motstånd i Europaparlamentet

Det finns en stark oro bland vissa parlamentsledamöter att de föreslagna förändringarna skulle kunna öppna en ”pandora’s box”. Kritiker varnar för att lättnader för stora teknikföretag kan öka risken för konsumenterna, samtidigt som det riskerar att gynna amerikanska teknologiagnater. Flera politiska grupper, inklusive Vänsterpartiet och den centrist-liberala Renew, har uttryckt motstånd mot förslaget, och planen är att rösta nej till den aktuella versionen.

Ytterligare förslag innebär undantag för mindre företag från rapporteringskrav och en fördröjning för märkning av AI-genererat innehåll till 2027. Exempelvis påverkades irländska presidentvalet nyligen av AI-skapade deepfakes, där en falsk video av kandidat Catherine Connolly spreds viralt och skapade förvirring.

Förändringar i dataskyddsförordningen (GDPR)

En annan del av omnibusförslaget fokuserar på att göra GDPR mer tillgänglig och effektiv. Här ingår syften som att förenkla tillgången till data för AI-träning, minska antal cookies som visas för användare och harmonisera tillämpningen av reglerna över medlemsstaterna. Eftersom olika nationella myndigheter tolkar dataskyddsregler olika, kan detta skapa brister i enhetligheten och förstärka osäkerheten för företag och konsumenter. Kritiker menar att förslaget riskerar att urholka grundläggande rättigheter genom att undergräva GDPR, e-privacy och AI-lagen, vilket kan innebära att skyddsnivån sänks.

Den 29 mars kommer EU-kommissionen att inleda en granskning av digitala regler, för att identifiera eventuella överlappningar och undersöka om ytterligare förenklingar kan vara möjliga. Kommissionären Virkkunen poängterade att detta är ett steg mot att skapa en mer effektiv och lättillgänglig digital lagstiftning, vilket i sin tur kan leda till ytterligare reformer och förenklingar framöver.