Motstridiga mål och faktorer som hämmar utvecklingen
Enligt den senaste rapporten från EU:s energimyndigheter är målet att producerar 10 miljoner ton förnybart väte till 2030 fortfarande orealistiskt given de nuvarande marknadsförhållandena. Produk-nings- och regleringskostnader för väte gör att investerare är tveksamma till att satsa på sektorn trots EU:s ansträngningar att främja projekt inom förnybart väte och minska beroendet av fossila bränslen.
Forskare och experter argumenterar för att investeringar i väteinfrastruktur i stort kan resultera i att främja kontaminerat väte eller till och med gas när marknaden för väte fortfarande är relativt outvecklad, samtidigt som energikostnaderna för att tillverka rent väte är höga. Detta innebär att mycket av den planerade expansionen riskerar att bli mindre miljövänlig än avsett.
Vad är ”grönt” väte och dess utmaningar
Rent förnybart väte, ofta kallat ”grönt väte”, tillverkas med hjälp av elektrolyser som delar vatten i väte och syre. Dessa elektrolysörer kan drivas med förnybara energikällor som sol, vind och vattenkraft. Trots en årlig ökning av installerad elektrolysekapacitet med 51 procent i EU under 2024, rapporterar ACER, är EU:s mål fortfarande svåra att nå.
Data visar att vid utgången av 2024 hade 104 megawatt elektrolyserad Kapacitet kommit online, vilket tillsammans med totalt 308 megawatt i installerad kapacitet var dubbel så mycket som 2022, och ytterligare 1,8 gigawatt är under byggnation. Trots detta är den planerade kapaciteten på 40 gigawatt till 2030 fortfarande mycket långt borta från den nuvarande totala kapaciteten.
”Fokuserad samordning, riktade policyinsatser och kontinuerlig övervakning är avgörande för att påskynda utbyggnaden och nå kostnadseffektiv skala,” står det i ACER:s övervakningsrapport för 2025. Enligt regulatorn kan upp till 50 procent av kostnaderna för att producera förnybart väte vara kopplade till elpriser.
Ekonomiska faktorer och infrastrukturella utmaningar
ACER-anställda menar att en snabbare omställning i energisektorn, exempelvis genom den plan EU:s kommissionsledare presenterar den här veckan för att decarbonisera elproduktionen, kan sänka elpriserna och få en betydande påverkan på produktionen av grönt väte.
Föreslagna åtgärder inkluderar snabbare tillståndsgivning och anslutningar till elnätet för både elektrolysörer och förnybar energiproduktion för att öka väteproduktionen.
Infrastrukturutbyggnad och marknadssatsningar
Trots EU:s mål är infrastrukturen under utveckling. Enligt European Hydrogen Observatory var endast 55 km nya vätgasledningar färdigställda 2024, vilket förde det sammanlagda nätet till 1 636 km, huvudsakligen i Belgien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna.
EU:s mål för 2030 är att producera 10 miljoner ton förnybart väte årligen, samtidigt som ytterligare 10 miljoner ton ska importeras. Planen omfattar också en utbyggnad av vätgasdriven transport, där den reviderade lagen för förnybar energi från oktober 2023 anger att 1 procent av transportenergin ska komma från syntetiska bränslen, såsom e-väte eller e-kerosin, år 2030.
Lagstiftningen underlåter dock att implementeras effektivt. Endast Danmark och Irland har transposerat lagstiftningen, vilket gör att målen för e-bränslen fortfarande är svåra att nå och kan bromsa tillväxten i vätebranschen.
EU:s energimyndigheter föreslår att medlemsstaterna snabbare genomför lagstiftningen för att skapa tydligare regler och därigenom påskynda marknadens utveckling.