EU:s huvudsakliga alternativ för att stödja Ukraina möter motstånd
Europeaniska unionen står inför ett avgörande beslut om hur man ska generera de minst 90 miljarder euro som krävs för att finansiera Ukrainas försvars- och ekonomibehov under 2026 och 2027. Det mest ambitiösa förslaget innebär att använda ryska tillgångar, som förvaltas av belgiska myndigheter, för att skapa ett lån utan ränta till Ukraina. Detta lån skulle endast krävas tillbaka om Moskva skulle kompensera för de förluster deras invasion har orsakat, något som bedöms som mycket osannolikt. Alternativet, att låna gemensamt på finansmarknaderna, liknar den lösning EU använde sig av under COVID-19-pandemin, men båda alternativen möter betydande utmaningar. Det mest kritiska är att det krävs enhällighet för att ändra EU:s budgetregler, något som kan vara omöjligt p.g.a. ungersk veto. Det föreslagna reparationslånet kan däremot godkännas med en kvalificerad majoritet, vilket gör det till en mer genomförbar lösning.
Belgien och andra länders oro för ryska tillgångar
Belgien, som förvaltar 185 miljarder euro i ryska tillgångar, är starkt motståndare till förslaget. Landet är rädd att Moskva skulle kunna reagera med hårdhänt vedergällning om lånet förverkligas, vilket skulle kunna skada belgiska intressen. Belgiens premiärminister, Bart De Wever, har kallat förslaget ”grundläggande felaktigt” och full av risker. Under det kommande toppmötet kommer ledarna att försöka hantera Belgiens oro och få landet att delta i det ambitiösa projektet. Samtidigt har andra länder som Italien, Bulgarien, Malta och Tjeckien uttryckt reservationer, medan Euroclear, som är deponisten för de ryska tillgångarna, har kritiserat förslaget.
Förhandlingar och hinder inför beslut
De kommande förhandlingarna väntas bli långa, krävande och inkluderande potentiellt explosiva diskussioner. Belgien kräver öppna garantier för att skydda sig mot framtida risker, medan övriga medlemsstater föredrar ett fastställt belopp. En diplomat, som önskar vara anonym, förklarar att riskerna är obegränsade och att man inte kan acceptera garantier med begränsningar. Det finns också en oro för att ungerskt veto kan blockera beslutet om gemensamt lån, vilket tvingar till mer komplexa lösningar. EU-ledaren António Costa har försäkrat att Belgien inte ska bli överröstad och att förhandlingarna om lånet och andra alternativ kommer att fortsätta, oavsett utgång.
Alternativa scenarier och framtiden för stödet till Ukraina
Om förhandlingarna lyckas och Belgien godkänner reparationslånet kan det bli verklighet inom en nära framtid. Misslyckas de däremot, kan EU tvingas att överväga andra lösningar, inklusive gemensamt lån trots ungersk veto. I värsta fall kan ett tillfälligt insatsprogram utformas för att säkerställa att stödet till Ukraina inte avbryts. En EU-tjänsteman förutspår att mötet kan pågå så länge som nödvändigt, möjligen över fredagen och längre. Ukraina står inför en tidskritisk situation och kan behöva ytterligare stöd redan i april. Efter ett tidigare oavgjort toppmöte kan EU inte tillåta ytterligare misslyckanden, eftersom både Washington och Moskva noga följer vad som händer i Bryssel. Det framstår som att ett misslyckande inte är ett alternativ i den här kritiska fasen.
Reparationslånet: vem stöder och vem motsätter sig?
Det föreslagna reparationslånet innebär att de institutioner som förvaltar ryska tillgångar ska överföra sina reserver till EU-kommissionen, som sedan ska skapa ett lån utan ränta till Ukraina. Ukraina ska endast återbetala lånet efter att Moskva har avslutat kriget och ersatt de skador som orsakat av invasionen. Målet är att Moskva ska kunna återfå sina tillgångar när cykeln är sluten. En del ledare, som Tysklands Friedrich Merz och Danmarks Mette Frederiksen, har uttryckt stöd för förslaget, medan andra, som Belgien och Ungerns Viktor Orbán, är starkt emot. Vissa kritiker menar att förslaget är riskabelt och kan skapa oväntade konsekvenser för EU:s stabilitet, medan andra ser det som en möjlig lösning för att finansiera Ukrainas framtid.