Introduktion av returcenter för migranter
På måndagen godkände de europeiska länderna ett förslag om att införa särskilda returcenter, eller ”return hubs”, för migranter i ett lagförslag. Detta steg ingår i en kampanj för att kraftigt påskynda utvisningarna inom EU. Enligt det nya förslaget kan medlemsländerna återföra asylsökande och andra migranter som saknar rätt att vistas i unionen till tredje länder, så länge det finns bilaterala avtal på plats. Dessa hubbar kan fungera som transitplatser eller som slutdestination, där personer kan stanna under en längre tid eller tillfälligt vänta på vidare åtgärder.
Syftet och riskerna med nya utvisningsregler
Genom att skicka tillbaka illegala migranter till tredje länder, oavsett deras ursprung, kan medlemsländerna förkorta tiden för utvisningar. Dock väcker denna metod oro då den riskerar att utsätta individer för fara, eftersom de kan skickas till länder där de saknar band eller kopplingar. Denna regeländring är en del av den så kallade ”return regulation”, ett lagförslag som syftar till att stärka den rättsliga verkan av returneringsbeslut i hela EU. Kommissionen menar att detta skulle möjliggöra snabbare verkställighet av utvisningar.
Legitimationskrav och kritik mot return hubs
För att ett returncenter ska vara lagligt måste det följa internationella principer om mänskliga rättigheter och rättsregler. Rasmus Stoklund, Danmarks integrationsminister, gav uttryck för att den tidigare kopplingen mellan målet för returnering och ursprungslandet nu har tagits bort. Det öppnar för medlemsstater att inrätta hubs antingen som transitcenter, där migranter bearbetas innan de skickas hem, eller som permanenta boenden för personer som inte har rätt att stanna i EU. Kritiker, inklusive civilsamhällesorganisationer såsom Amnesty International och Human Rights Watch, har varnat för att dessa hubs kan leda till ökade övergrepp och kränkningar mot migranter.
Legalisering av återvändande och internationella utmaningar
Åtgärder för att göra återvändandena mer effektiva är en central del av lagförslaget. Endast cirka 20 procent av utvisningsorderna verkställs i dag, något som åtgärdas genom skärpta rättsliga sanktioner mot icke-kooperativa återvändande, inklusive indragna arbetstillstånd och till och med straffrättsliga påföljder som fängelse. Denna strategi gäller även för tredjeland som vägrar läsa in sina medborgare. Det kan exempelvis påverka relationer mellan EU och vissa länder, som konflikten mellan Frankrike och Algeriet, där spänningarna ökade på grund av det låga antalet återbördade personer.
Gemensam erkännande av återvändandebeslut
En annan viktig aspekt är erkännandet av återvändandebeslut inom unionen. Under det nuvarande systemet är beslutet bindande endast i det land som utfärdar det. När det nya lagförslaget träder i kraft, kommer beslutet att vara giltigt i hela EU, vilket ska underlätta hanteringen av utvisningar och stärka samarbetet mellan medlemsstaterna.