Den första botfällan under Digital Services Act
Den Europeiska kommissionen har för första gången under Digital Services Act (DSA) tillämpat ett betydande bötesbelopp på sociala medieplattformen X, tidigare kallad Twitter. Efter en utredning som pågått i två år har ett fängslande ärende lett till ett finansiellt straff på 120 miljoner euro. Problemet kretsar kring plattformens användning av den blå checkmarken och dess annonspolicy, vilka inte fullt ut följer EU:s lagstiftning enligt kommissionen.
Blå checkmarken och dess påverkan på användare
Från början var den blå checkmarken ett tecken på att ett konto var officiellt och kostade inget att erhålla. Numera säljs den för sju euro per månad, vilket kan skapa förvirring om identiteterna på plattformen. Enligt EU-kommissionen kan en profil med en checkmark i den nya inställningen inte nödvändigtvis tillhöra en verklig person, utan kan vara en bot. Detta anses hota användarnas förtroende och möjligheten till korrekt verifiering.
Brister i transparensen kring annonsering
Kommissionen kritiserar också X för att inte uppfylla kravet på transparens i fråga om annonsering. Det finns oklarheter kring vilka som annonserar och vad annonseringen syftar till. Plattformen saknar ett tillgängligt register över annonsörer, vilket kan skapa problem under valkampanjer eftersom det inte framgår var informationen kommer ifrån. Dessutom saknas detaljer om varför vissa annonser riktas till specifika användare, trots krav på sådan insyn.
Data och tillgång till användarinformation
En annan viktig punkt är att X inte delat användardata med forskare, trots att detta är en skyldighet enligt DSA. Plattformen har inte heller svarat på krav om tillgång till visningar och likes, vilket kan begränsa möjligheten för forskare att analysera innehållet. I enlighet med kommissionens beräkningar baseras bötesbeloppet på att dessa överträdelser tillsammans summerar till 120 miljoner euro, varav 45 miljoner för checkmark-inklämning, 40 miljoner för datatillgång och 35 miljoner för bristande annonseringsregister.
Jämförelse med tidigare sanktioner och kritik
Det totala beloppet är betydligt lägre än den maximala 6-procentiga straffavgift som kan fastställas utifrån X:s globala omsättning. Fängseln är relativt liten jämfört med tidigare böter mot andra amerikanska teknikjättar, såsom Apple och Meta, vilka i april har blivit böjda med 500 respektive 200 miljoner euro under EU:s konkurrenslagstiftning.
Utredningsprocessens bakgrund
Den omfattande undersökningen av X tog två år innan någon påföljd bestämdes. Kritiken mot den långa utredningstiden har kommit från flera regeringar och tidigare EU-kommissionärer, inklusive Thierry Breton, som arbetat med ärendet under den första von der Leyen-administrationen. En EU-tjänsteman förklarade för Euronews att fördröjningen främst berodde på att EU ville samla en stark rättslig sak och förutse att X sannolikt skulle ansöka om ett rättsligt förfarande för att göra invändningar.
Politiska reaktioner
Den amerikanska vice ordföranden JD Vance uttryckte kritik på sociala medier, där han skrev att det cirkulerade rykten om att EU planerade att bötfälla X för hundratals miljoner dollar för att inte censurera innehåll. Han hävdade att EU borde stödja yttrandefrihet snarare än att attackera amerikanska företag och kallade EU:s regler för ”sovjetliknande”.
Ytterligare utredningar och globala frågor
Flera pågående undersökningar fokuserar på hur X hanterar olagligt innehåll och hur effektivt plattformen kan rapportera och radera detta. En annan del av utredningen handlar om plattformens algoritmer, särskilt när det gäller att förebygga radikalisering och påverkan under valkampanjer. Samtidigt har EU-kommissionen även tagit emot TikToks åtaganden att förbättra sina lagringssystem för annonser, efter att ha inlett en undersökning i början av året.