En förenkling av miljöregler för industrin
Den europeiska kommissionen har nyligen föreslagit ett omfattande paket av åtgärder för att reducera den administrativa bördan för företagen inom miljöområdet. Syftet angavs vara att underlätta för näringslivet genom att sänka krav på övervakning av utsläpp och vattenskydd. Men många miljöorganisationer ser detta som ett steg i motsatt riktning, där man öppnar dörren för ökad förorening från industriell verksamhet.
Förslaget innebär att minst 25 procent av de miljörelaterade administrativa kraven för privata företag kan komma att avskaffas fram till år 2029. En del av detta är inkluderat i en så kallad ”ekologisk omnibus”, ett lagstiftningspaket som syftar till att ändra och förenkla befintlig lagstiftning. Bland annat kommer djurhållare och akvatiska producenter inte längre behöva rapportera vatten- och energianvändning, vilket tidigare var ett krav i EU:s lagstiftning om industriutsläpp.
Effekter på vatten, avfall och tillståndsprocesser
Förslaget innebär även att tillståndsgivning ska kunna ske snabbare genom att avskaffa miljöbedömningar för utsläpp av industriutsläpp, vattenutsläpp och kemiska avfall. Detta har presenterats några dagar efter att EU:s miljökommissionär Jessika Roswall uttryckt att EU:s vattenresurser är under press, och att de är ”försummade, överutnyttjade och förorenade”.
Företrädare för miljöorganisationer har kritiserat detta förslag, med hänvisning till att det riskerar att minska insynen och kontrollen över industriutsläpp. Greg Van Elsen, som är senior expert på industriell politik vid den gröna NGO:n Climate Action Network (CAN) Europe, varnar för att detta kan skapa osäkerhet för företag och hota lokala samhällen.
Påverkan på e-avfall, förpackningar och konsumentprodukter
Elektroniskt avfall samt förpackningar och textilier påverkas också av de föreslagna förändringarna. Företag som tillverkar engångsflaskor, elektronik och batterier kommer inte längre att vara ansvariga för avfall efter det att konsumenterna har använt produkterna. Detta berör särskilt batteriföretag samt sektorerna för drycker och textilier, där EU:s data visar att textilindustrin står för omkring 12,6 miljoner ton avfall årligen.
Miljörörelser har motsatt sig förslaget, och menar att det innebär att industrin får större frihet på bekostnad av natur och mänsklig hälsa. Chiara Martinelli, Chef för CAN Europe, har kritiserat att man avvecklar ”demokratiskt beslutade regler” som ska skydda naturen och folkhälsan.
Lagstiftningsändringar och framtida utmaningar
Den europeiska kommissionen planerar att omarbeta totalt fem lagstiftningar, inklusive de om avfall, utsläpp från industri och djurhållning, batterier, rapportering från industrin samt geografisk information. Dessa lagar kommer att granskas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd under Cyperns ordförandeskap.
Trots att dessa förenklingar kan spara företag stora summor varje år, riskerar de att minska insynen i utsläpp av koldioxid och att försvaga incitament för hållbara metoder. Internationellt har flera vetenskapliga organ, däribland EU:s oberoende vetenskapliga råd för klimatförändringar, rekommenderat att EU sätter ett mål på 90 % minskning av utsläpp till 2040.
Klimathot och framtidsscenarier
Trots varningar från klimatforskare förväntas den globala uppvärmningen få omfattande konsekvenser för Europa. Enligt forskningen riskerar mer än hälften av kontinenten att drabbas av årliga värmeböljor över 37°C redan till 2100. Vilda bränder har redan ökat i omfattning och förstör stora markområden, inklusive den skog som är viktig för att absorbera koldioxid från atmosfären.
Det senaste årets skogsbränder i Spanien brände 400 000 hektar vegetation, en skala som inte setts i Europa sedan 1990-talet. Portugal, Grekland och Frankrike har också brottats med omfattande skogsbränder, vilket har lett till att EU:s sammanlagda area av förstörda skogar och landskap nära en miljon hektar.