Bakgrund och beslut om frysning av tillgångar
Den Europeiska unionen har beslutat att permanent frysa tillgångarna för den ryska centralbanken för inte mindre än framtiden. Detta förbud, som baseras på regler för ekonomiska nödsituationer, syftar till att motverka externa försök att frigöra de 210 miljarder euro i tillgångar innan Ukraina fått sina skadestånd utbetalda.
EU:s beslut om att oåterkalleligt immobilisera dessa tillgångar innebär ett viktigt steg i förhandlingarna om ett återbetalningslån till Ukraina, som fortfarande pågår inför ett avgörande toppmöte nästa vecka. Genom att ta detta steg kan unionen säkra tillgångarna inom sin jurisdiktion, samtidigt som det finns oro för att USA skulle kunna försöka få kontroll över de frusna tillgångarna för att använda dem i framtida förhandlingar med Moskva om ett slut på kriget.
Lagstiftning och genomförande
Beslutet att immobilisera tillgångarna på lång sikt fattades av EU:s ambassadörer på torsdags eftermiddag, i enlighet med artikel 122 i EU:s fördrag. Denna artikel kräver endast ett kvalificerat majoritetsbeslut från medlemsstaterna och kan alltså genomföras utan omröstning i Europaparlamentet.
Lagstiftningen förhindrar att de 210 miljarder euro som tillhör den ryska centralbanken återförs till Moskva. Majoriteten av dessa, 185 miljarder euro, förvaras hos Euroclear, en central värdepappersdepository i Bryssel, medan resterande 25 miljarder euro är placerade i privata banker.
Hittills har dessa medel varit frysta under ett standardregime för sanktioner, vilket kräver enhällighet från alla 27 medlemsländer och är sårbart för veto från enskilda stater. Förra veckan föreslog European Commission att använda artikel 122 för att behålla tillgångarna från Ryssland på obestämd tid, då den tidigare brukats i samband med ekonomiska nödsituationer såsom COVID-19-pandemin och energikrisen.
Ekonomiska och säkerhetsrelaterade skäl
I en ovanlig tolkning hävdade kommissionen att de störningar som orsakas av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gett upphov till ett “allvarligt ekonomiskt påverkan” för hela EU. Det har lett till störningar i leveranskedjor, ökad osäkerhet, högre riskpremier, minskad investering och konsumtion, samt hybridattacker som drönarinsatser, sabotage och desinformationskampanjer.
Propositionen underströk att det är av stor betydelse att hindra att dessa tillgångar transfereras till Ryssland för att begränsa skadan på unionens ekonomi. Enligt förslaget ges tillstånd till att frigöra tillgångarna först när Rysslands ageranden inte objektivt längre utgör risker för den europeiska ekonomin och när Moskva har betalat skadestånd till Ukraina utan att detta medför ekonomiska eller finansiella konsekvenser för EU.
Frigivningen av tillgångarna kräver en ny kvalificerad majoritet.
Interna förhandlingar och framtidsplaner
En högt uppsatt diplomat förklarade att syftet med att använda artikel 122 är att skapa ett mer hållbart rättsläge för att behålla tillgångarna, så att de inte behöver förnyas var sjätte månad. Europeiska rådet hade redan beslutat att dessa tillgångar skulle förbli frysta tills Ryssland betalat krigsskadestånd, och beslutet att tillämpa artikel 122 ses som ett steg i den riktningen.
Skarp kritik har riktats mot planerna, särskilt från Belgien. Förra månaden ansågs ett 28-punktsplan, som övertogs av amerikanska och ryska tjänstemän, för att avsluta kriget i Ukraina, vara allmänt känt via media. Punkt 14 i planen föreslog att ryska tillgångar skulle användas för kommersiell nytta för både Washington och Moskva, något som västliga allierade snabbt avvisade.
Genom att tillfälligt frysa tillgångarna med kvalificerad majoritet vill EU stärka sin position för att motstå yttre påtryckningar och förhindra oönskade veto. Det är mer oklart hur USA ställer sig till att låta unionen leda arbetet med reparationslånet, som sedan belgiska tjänstemän kritiserat starkt.
Pågående förhandlingar och framtidsutsikter
Ambassadörerna för vidare diskussioner om de juridiska texterna inför det viktiga EU-toppmötet den 18 december, där planerna är att samla in 90 miljarder euro för att finansiera Ukrainas budget och militärförsvar under 2026 och 2027. Flera medlemsländer, inklusive Belgien, har lämnat in många författningsändringsförslag, vilka i vissa delar komplicerar det redan komplexa förhandlingsläget.
Belgien har uttryckt skepsis mot om detta rättsliga ramverk är förenligt med den faktiska nödsituationen. Premiärminister Bart De Wever beskrev det hela som att “det är pengar från ett land som vi inte är i krig med,” liknande att “bryta sig in i ett ambassad och sälja allt dess möblemang.”
European Commission menar att det är “rimligt att hävda” att rysslands krig har påverkat den europeiska ekonomin i stort, vilket ger legal grund för att tillämpa artikel 122.