Förrädare till Iran och humanitär arbetare krav på strängare sanktioner
Olivier Vandercasteele, som tidigare hållits som gisslan i Iran och arbetar för humanitära frågor, hävdar att ett avbrott i diplomatiska förbindelser med Iran skulle öka pressen på den islamistiska regimen och hämma dess möjlighet att påverka beslutsfattare. Han menar att de systematiska och omfattande attackerna mot obeväpnade civila under protester i Iran inte har tagits på tillräckligt stort allvar av Europeiska unionen och dess medlemsländer. Vandercasteele har uppmanat EU att bryta den diplomatiska kontakten med den islamiska republiken helt.
Misslyckanden i att stoppa Irans krigsföring
Han fortsätter att kritisera de sanktioner och politiska isoleringar som införts av västländer, vilka han anser vara otillräckliga. Enligt honom har Europeiska unionen kollektivt misslyckats med att stoppa Irans brottsliga handlingar. Vandercasteele beskrev situationen med att scenarier som kräver repression, informationsblockering, våld, massarresteringar och exekutioner fortsätter att upprepas oförskräckt. Han understryker behovet av en mer kraftfull och bestämd reaktion mot det han betecknar som möjliga brott mot mänskligheten.
EU:s åtgärder och ytterligare sanktioner
Presidenten för Europaparlamentet, Roberta Metsola, har ökat trycket på Iran genom att förbjuda iranska diplomater att komma in i institutionen. EU:s utrikeskommissionär Kaja Kallas har även meddelat att EU är berett att driva ytterligare sanktioner mot Iran. Förutom att bryta den diplomatiska kontakten betonar Vandercasteele att Europa bör avbryta allt samarbete med Teheran, utvisa regimrepresentanter och stärka mekanismer för ansvarsskyldighet, såsom FN:s utredningsuppdrag om Iran.
Iraniska diplomater och Irans rättssystem
Han betonar att vissa iranska samtalspartner fortfarande aktivt försöker påverka utanför Iran, i städer som Bryssel, Genève och New York, för att stödja regimens agerande. Vandercasteele varnar för att EU bör skärpa sanktionerna men poängterar vikten av att inte skada den fattiga befolkningen. Han menar att regimen använder sanktioner som ett verktyg för att sprida budskapet att folkets lidande är orsakat av utländska makter.
Rekommendationer om terrorismstämpling och deras konsekvenser
Vandercasteele föreslår att EU ikläder sig tydligare att etiketten ”terroristorganisation” för den iranska islamiska revolutionsa Guard Corp (IRGC), något som flera gånger har föreslagits och röstats om i Europaparlamentet men ännu inte har genomförts. Han nämner att flera europeiska medborgare, inklusive honom själv, har hållits fartygslöst i Iran och söker rättvisa. Efter sin frigivning i maj 2023 har han inte fått det stöd han förväntade sig från Belgien eftersom hans arrestering inte klassades som en terroristhandling.
Fängslandet och den rättsliga situationen
Han hölls fången i 456 dagar, misstänkt för spionage. Han dömdes först till 28 år i december 2022 och sedan till 40 år i januari 2023. FN konstaterade att han blev utsatt för godtyckligt fängslande, försvinnande, tortyr och andra former av misshandel av Irans regim. Vandercasteele beskriver vilken kamp det innebär att vara fängslad i Iran, där han menar att man inte bara kämpar mot en person utan mot hela systemet som verkar för att värna regimen och är sammanvävt med olika delar av den iranska maktapparaten, som utrikesdepartementet, underrättelsetjänster och den islamiska revolutionsgardet.
Regimens maktkolitik och diplomatiska strategier
Han menar att Irans diplomati utformades för att försvara regimen till varje pris, och att den taktiska manövern att locka till förhandlingar ofta används för att skydda regimens intressen. Samtidigt fortsätter underrättelsetjänster att genomföra arresteringar, förhör och tortyr, medan rättssystemet snabbt tar hand om rättegångar och exekutioner. Vandercasteele hävdar att det är naivt att tro att Europa kan hantera Iran som om dess utrikesministerium skulle vara separat från regimens brott.
Protester och den iranska revolutionen
Enligt iranska tjänstemän har över 2000 personer dödats sedan protesterna mot regimen startade den 28 december, även om icke-statliga organisationer anser att siffran är mycket högre. Vandercasteele anser att det inte längre är rättvist att kalla det för protester utan en revolution, med starkt stöd från hela landet för förändring. Han påpekar dock att det är en utmaning att enas om vilken typ av styre som ska ersätta regement, som har styrt sedan 1979.
Fördömandet av regimens våld och framtidsutsikter
Han anser att iranierna är tillräckligt starka för att leda sin egen nation, och att extern intervention bara kan möjliggöra för regimen att fortsätta att underhålla sig själv. Vandercasteele grundade 2024 organisationen ”Protect Humanitarians”, som arbetar för ett bättre skydd av humanitära hjälparbetare världen över.