Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning inom försvarssektorn
Den europeiska försvarsbranschen uppvisar en snabb tillväxt, samtidigt som industrin starkt förespråkar att medlemsstaterna bör prioritera inhemsk tillverkning framför att köpa utländsk standardutrustning. Detta anses vara avgörande för strategisk autonomi och ”supply chain-suveränitet”.
Under 2024 ökade omsättningen för europeiska försvarsföretag med 13,8 procent jämfört med året innan. Samtidigt noterades en rekordhöjd sysselsättning i sektorn, vilket pekar på ett omfattande återskalasande av Europas militärkapacitet i ett skede av snabb upprustning, främst som svar på den oförutsägbara utvecklingen i relationen till Ryssland.
Omsättningen för de 4 000 företagen som representeras av Aerospace, Security and Defence Industries Association of Europe (ASD) steg med 10,1 procent till 325,7 miljarder euro, enligt det nypublicerade årsbokslutet. Försvarssektorn ledde tillväxten med en årlig ökning på 13,8 procent – vilket kan jämföras med en 6-procentig ökning inom civilflygindustrin – och omsättningen uppgick till 183,4 miljarder euro.
Samtidigt steg den direkta sysselsättningen med 6,9 procent till 1 103 000 människor, vilket är den högsta nivån som rapporterats. Mest av tillväxten stod försvarssektorn för, med 633 000 personer i direkt sysselsättning, en ökning med 8,6 procent jämfört med året innan.
Försvarets roll för Europas säkerhet och strategi
Enligt Micael Johansson, ordförande för ASD och VD för Saab, är de europeiska försvarssektorerna inte bara viktiga för den europeiska ekonomin. De är även centrala för Europas säkerhet, och för ambitionerna kring hållbarhet och kontinuitet. I ett skarpt förändrande geopolitisk och teknologiskt landskap är de avgörande för Europas självständighet och globala positionering.
Han understryker att investeringar i sektor är investeringar i Europas konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft, och att nästa fleråriga EU-budget måste återspegla detta som en prioritet.
Växande militär produktion och ökade försvarsutgifter i EU
Efter Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022 har medlemsstaterna kraftigt ökat sina försvarsutgifter. År 2023 spenderade EU-länderna 343 miljarder euro på försvaret, vilket är en markant ökning från 251 miljarder euro år 2021.
För att ytterligare stimulera investeringarna i sektorn föreslår EU-kommissionen åtgärder som ger medlemsstater större ekonomiskt handlingsutrymme för försvarsutgifter och förenklar byråkratin för att möjliggöra snabbare och större produktionsvolymer.
Det planerade nästa sjuåriga budgetförslaget omfattar 131 miljarder euro för försvarsutgifter, en ökning från cirka 10 miljarder euro i den tidigare budgeten för 2021–2027.
Det finns dock meningsskiljaktigheter bland medlemsstaterna kring prioritering mellan lokal produktion och köp av utländsk standardutrustning, särskilt i ett skede då produktionslinjer kan drabbas av störningar på grund av krig.
Strategiska projekt och framtida vägval
EU:s ledare förväntas anta en trygghetsplan för försvarsförmåga, som presenterades av kommissionen i oktober. Den omfattar fyra huvudsakliga projekt, inklusive en drönarmur som en del av ett östligt flankövervakningssystem, under ett kommande toppmöte.
För närvarande granskar EU-kommissionen de förslag som 19 medlemsstater har lagt fram för att få finansiering från det 150 miljarder euro stora SAFE-låneprogrammet för försvarsändamål. Målet är att börja utbetalningarna före slutet av första kvartalet nästa år.
Camille Grand, generalsekreterare för ASD, betonar att ökade försvarsbudgetar och stärkt industriell samverkan är tydliga signaler, men att investeringarna måste fortsätta under en längre tid för att undvika tidigare misstag. Han tillägger att en stor del av försvarsinköpen fortfarande går till icke-europeiska leverantörer, vilket understryker behovet av att stärka Europas egen industriella kapacitet och kontroll över supply chains.