Efter ett kvarts sekel av förhandlingar närmar sig slutsatsen ett handelsavtal mellan EU och Mercosur, en handelsblock bestående av sydamerikanska länder. Trots det pågår fortfarande intensiva diskussioner mellan de som stöder och de som motsätter sig avtalet, och den politiska kampen är fortfarande hård. Den 20 december planerar Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, och Antonio Costa, ordförande för Europeiska rådet, att resa till Latinamerika för att underteckna det omstridda avtalet med Mercosur.
Den europeiska kommissionen, som förhandlat om avtalet i över 25 år, känner sig säker på att en majoritet av medlemsstaterna kommer att finnas för det. Men enligt diplomater i EU är den exakta stödet fortfarande osäker, och splittringen mellan anhängare och motståndare är mycket tunn. Den närmsta veckan kanske avgör hela processens framtid.
Bakgrunden till avtalet och dess innehåll
Det slutgiltiga avtalet, som undertecknades i december 2024, omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Syftet är att skapa en transatlantisk frihandelszon. Även om liberalisering av handel kan ge ekonomiska fördelar, väcker det också motstridiga reaktioner. Avtalet innebär bland annat att handelsvillkoren mellan EU och Mercosur ska liberaliseras, något som vissa länder känner oro inför.
Motstånd från vissa EU-länder
Frankrike har länge varit huvudmotståndare, främst på grund av att man anser att Mercosur-importer skulle skapa orättvis konkurrens för franska jordbrukare. Paris har krävt starka skyddsklausuler för att undvika störningar på den inre EU-marknaden, samt reciproka villkor som säkerställer att Mercosur-länder uppfyller samma produktionsstandarder som europeiska. Även Polen, Irland och Ungern har uttryckt motstånd, samtidigt som Nederländerna och Österrike håller fast vid sina invändningar baserade på tidigare parlamentariska positioner. Belgien planerar att avstå från att rösta, men ingen av dessa länder kan ensamma stoppa avtalet, eftersom minst fyra medlemsstater som tillsammans utgör 35 procent av EU:s befolkning behövs för att blocera det.
Italiens position och dess betydelse
Italien, som är den näst största exportören till Mercosur, står inför ett avgörande läge. Landet har ännu inte tagit en formell ställning, vilket gör att fokus riktas mot landets premiärminister Giorgia Meloni, som är allierad med Argentinas president Javier Milei. Den italienska jordbruksministern, Francesco Lollobrigida, har i oktober försvarat italienska jordbrukare och krävt starka skyddsåtgärder, men de garantier som EU-kommissionen presenterade den 8 oktober för att övervaka den inre marknaden kan ha påverkat Rom i riktning mot att stödja avtalet.
Trots oppositionen i flera länder har även motståndarna till avtalet erkänt att skyddsåtgärder och garantier är nödvändiga för att kunna godkänna ett slutgiltigt avtal. En gång godkänt av den europeiska rådet, kommer avtalet att behöva ratificeras av Europaparlamentet, och detta är en process som kan bli utdragen.
Processen i Europaparlamentet och möjliga hinder
Mitt i detta förhandlas det nu om fler skyddsklausuler och reciprokatidpunkter innan ett slutgiltigt godkännande kan nås. Parterna väntas få till en gemensam text, och ett snabbspår kan aktiveras för att skynda på processen så att medlemsstaterna kan ha en slutgiltig position innan von der Leyen och Costa reser. Men även om avtalet undertecknas i Latinamerika, återstår ratificeringen i parlamentet. Där är splittringen stor, och motstånd finns både till höger och vänster, vilket kan leda till att hela avtalet faller ifrån 2026.
Flera diplomater i Bryssel uttrycker oro över den fragile tillståndet i förhandlingarna. En misslyckad ratificering kan få allvarliga konsekvenser för EU:s strategiska marknadstillgångar, särskilt i tider då relationen till USAs största handelspartner är ansträngd. De är också oroade över att parlamentets inställning i år har avvikit från medlemsländernas tidigare positioner, vilket kan förvärra de institutionella spänningarna. Privata källor varnar för att en misslyckad slutgiltig överenskommelse skulle bli en tydlig demonstration av politisk inkompetens och skulle kunna försvaga Europas aviserade mål om att diversifiera handelsrelationer och öka sin geopolitiska ställning.
Mercosur:s perspektiv och framtidsutsikter
På Mercosur-sidan är tålamodet också på väg att sina efter decennier av förhandlingar. En hög tjänsteman uttryckte detta tydligt för Euronews: ”Om avtalet inte stöds, gräver jag ett hål, gräver ner det och täcker det med betong.” Utan stöd är risken stor att förhandlingarna kapas, vilket skulle innebära ett bakslag för både EU:s och Mercosur:s ambitioner att utöka och stärka sina handelsrelationer.