En viral bild som väcker tvivel
En bild som skapats av artificiell intelligens och som cirkulerar på Facebook har påstått att tyska städer har installerat robotiserade postlådor utrustade med AI-teknik. Enligt bilden ska dessa maskiner kunna känna igen och automatiskt returnera borttappade föremål till deras ägare. Däremot visar det sig att det ligger mycket fel i detta påstående.
Det sociala mediet har väckt förvirring och skepticism eftersom informationen om dessa ”smarta” postlådor är saklig felaktig. Bilden föreställer inte verkliga installationer; alla tecken tyder på att den är artificiellt genererad.
Vad sägs i det virala inlägget?
Posten beskriver att dessa postlådor ska fungera så att invånarna kan lämna in förlorade saker som plånböcker och nycklar. Sedan ska maskinen via inbyggda kameror och AI-baserad objektigenkänning scanna innehållet för att identifiera föremålen.
Efter detta påstås att systemet jämför föremålets data mot lokala adressregister och sedan automatiskt skickar tillbaka saker till de rätta ägarna. Enligt inlägget packas objekten i säkerhetsförseglade kuvert och rör sig genom existerande postnät, ofta inom ett dygn.
Det verkliga läget i Tyskland
Flera användare har förnekat att de någonsin stött på sådana maskiner i större tyska städer. Det beror på att de inte existerar. Tyskland har dock ett stort antal förlorade- och hittade-platser där både boende och besökare kan rapportera förlorade föremål, och där man kan hoppas på att de returneras. Men det finns ingen bevisning för att postlådor är utrustade med teknologi för att identifiera och kontakta ägare automatiskt.
Det finns nationella digitala plattformar för att rapportera förlorade saker. Dessa nämner dock inte postlådor som en legitim metod för att returnera förlorade föremål.
Vad avslöjar bilden?
En närmare granskning av bilden visar flera tecken på att den är artificiellt genererad. Till exempel är skyltarna på lådorna modellerade efter parkeringsautomater, vilket en revers bildsökning visar. Dessa skiljer sig åt mellan lådorna, vilket inte är vanligt för verkliga objekt.
Texten på butiksfasader i bilden överensstämmer inte heller med verkligheten. Det är ett annat vanligt tecken på att bilden är AI-genererad.
Vid förstorning kan man se att kvinnans hand verkar gå genom posten i lådan, medan mannens fötter inte berör marken. Dessutom hänger en mycket stor plånbok från en av öppningarna, trots att ingen person finns i närheten.
Vem står bakom bilden?
Kontot på Facebook som publicerade bilden heter Fact 27 och sägs vara baserat i Indien. Det sprider flera bilder och meddelanden med bisarra påståenden. Ett exempel är en bild som visar hur operahus i Italien förvandlas till provisoriska vandrarhem, trots att inga medier har bekräftat detta.
Vad är ”AI-slarv”?
Trots att många sociala medieanvändare trodde på möjligheten att sådana tyska postlådor skulle existera, klassificeras de flesta av Fact 27:s inlägg som ”AI-slarv”. Begreppet beskriver digitala innehåll som är skapade med generativ artificiell intelligens men som är av låg kvalitet och mycket lätt att identifiera som fabrikat.
Denna typ av innehåll handlar ofta om fantasifulla påståenden om olika länder. Exempelvis har man hävdat att Finland har balkonger som roterar med solljuset eller att tyska bageritak används som sovplatser, trots att inget sådant är verifiable.
Varför sprids AI-slarv?
Upprinnelsen var att skapare lockades att gå viral, ofta för att få popularitet eller ekonomisk ersättning. Ofta producerades lågkvalitativa bilder och videor snabbt, vilket hjälpte skapare att tjäna pengar utan mycket arbete.
Det har även rapporterats att vissa politiska rörelser, inklusive högerextrema, använder AI-genererat innehåll för att öka engagemanget på sociala medier. I USA och Europa har detta gett upphov till oro för att propaganda och manipulation för att påverka opinionen ska ta fart, exempelvis via AI-genererade videor för att engagera väljare.
Meta och märkning av AI-innehåll
Förra året undersökte Stanford University över 100 Facebook-sidor som regelbundet publicerade AI-innehåll. De visade att inlägg med AI-genererade bilder ofta lockade hundratals miljoner engagemang och var bland de mest visade på plattformen.
Meta, företaget bakom Facebook, och andra plattformar har börjat märka AI-skapad opublicerad innehåll med etiketter som ”AI-info”. Det gäller speciellt för innehåll med fotorealistiska videor eller ljud, men bilder kräver oftast ingen märkning om inte systemet upptäcker att de är modifierade med AI.