Bakgrund och allmän debatt
Vad är den digitala euron och hur fungerar den?
Risker och säkerhetsfrågor
Enligt vissa beräkningar skulle man kunna begränsa innehavet i den digitala euron till omkring 3000 euro per person, men detta är ännu inte beslutat i lagstiftning. Trots detta kvarstår risken att en ökad spårbarhet kan leda till en förlust av privatlivet, då transaktioner kan kunna följa till stor del.
EU:s dataskyddslag, GDPR, är tänkt att ge vissa skyddsnivåer för användarna, men det råder osäkerhet om hur strikt dessa regler kommer att tillämpas på den digitala euron i praktiken.
Ytterligare oro gäller skyddet mot hacking och obehörig åtkomst, då systemets centraliserade karaktär kan bli en sårbar punkt. Särskilt i jämförelse med det kontantbaserade systemet, som inte kan manipuleras på samma sätt.
Politiska och ekonomiska perspektiv
Införandet av den digitala euron möts av olika åsikter i politiska kretsar. Flera ledare i eurozonen har uttryckt stöd för snabbare utveckling för att stärka Europas monetära självständighet och betalningskapacitet. Det finns dock kritiker som hävdar att projektet riskerar att skapa ytterligare beroenden av utländska teknologileverantörer.
Storbanker som Crédit Mutuel i Frankrike och BNP Paribas Fortis i Belgien har uttryckt skepsis, men ECB menar att den digitala euron kan minska beroendet av västerländska, ofta amerikanska, betaltjänstföretag som Visa och Mastercard, vilka för närvarande har en dominerande marknadsandel i EU.