Inga genombrott i samtalen mellan USA och Ryssland
De fortsatta samtalen mellan USA och Ryssland för att få ett slut på kriget i Ukraina avslutades på tisdag utan några framsteg. Trots detta var Vladimir Putin tydlig med att han är beredd att inleda en krigföring mot Europa. Ledarna inom NATO i Europa uttryckte sin vilja att öka trycket på Kreml, men de tycks inte kunna enas om hur detta ska ske.
Europeiska ledare kräver ökat press på Moskva
På onsdagen uppmanade flera europeiska politiker till att intensifiera påtryckningarna mot Moskva efter de misslyckade samtalen mellan USA och Ryssland. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenegard uttryckte sig tydligt när hon anlände till ett möte med NATO:s utrikesministrar: ”Så länge jag inte ser någon förändring, kommer jag att dra slutsatsen att Ryssland inte vill ha fred.” Hon betonade vikten av en tvådelad strategi: att öka stödet till Ukraina och samtidigt öka påtryckningarna på Ryssland, särskilt genom att angripa intäkterna från olja och gas.
Diplomatiska förhandlingar och ryska strategier
Den senaste omgången av förhandlingar ägde rum efter att ett nytt fredsplanförslag, framställt mellan Washington och Moskva, hade läckt ut. Detta förslag innehöll en tydlig pro-russisk vinkling och väckte förvåning bland ukrainare och européer. Samtidigt höll Ukrainas förhandlare möten med Steve Witkoff för att finslipa planen innan mötet i Moskva.
Ministrarna i Bruxelles, som samlades på onsdagen, uppgav att de ännu inte hade fått någon insyn i innehållet från samtalen, vilka den ryska sidan kallade ”konstruktiva”. De ansåg dock att Putin verkade fortsätta använda sin vanliga strategi att fördröja processen. Sedan Trump återupptog kommunikationen med Putin i februari har USA och Ryssland genomfört flera förhandlingar, inklusive ett möte i Alaska under sommaren. Ett andra toppmöte avböjdes dock av Washington när Ryssland stod fast vid sina krav.
Regionala reaktioner och fortsatta strategier
Litauens Kęstutis Budrys betonade att USA arbetar aktivt för att främja en varaktig fred, medan han underströk att Rysslands position fortfarande är oförändrad. Han tillade att Ryssland inte visar något intresse av vapenvila eller fredsavtal och att detta motiverar att förbereda finansieringen för Ukraina för kommande år.
Finlands Elina Valtonen och Estlands Margus Tsahkna uttryckte liknande åsikter. De betonade att Ryssland inte har gett några tecken på att vilja ändra sina mål, och att det är fel väg att öka restriktionerna mot Ukraina; istället bör trycket riktas mot Ryssland.
Ekonomiska och juridiska aspekter på stödpaketet
De tre länderna stöder att använda delar av de nära 200 miljarder euro som Rysslands centralbank har frusna tillgångar, för att skapa ett så kallat ”reparationslån”. Detta lån skulle kunna ge finansiering till Ukraina under de kommande två åren. Förslaget, som har dragit fördel av EU:s samordning, är dock blockerad av Belgien eftersom de flesta av tillgångarna för närvarande ligger där.
För Estlands Tsahkna utgör detta låneprogram en möjlighet för Europa att stärka förhandlingspositionen. Han menar att Ryssland inte kan styra över Europa, och att USA inte heller kan fatta beslut åt Europa. Belgien har dock varnat för att detta alternativ innebär betydande ekonomiska, finansiella och juridiska risker.
Belgiska utrikesministern Maxime Prévot betonade att det är det sämsta alternativet, eftersom det skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för en medlemsstat utan att de andra ger samma nivå av solidaritet.
Den Europeiska Kommissionen förväntas senare under onsdagen presentera ett lagförslag för att finansiera Ukrainas behov, inklusive möjligheten till ett reparationslån.