Belgisk oppositionsreaktion mot EU:s förslag att använda ryska tillgångar
Belgiska premiärministern Bart De Wever har starkt avvisat EU:s förslag att använda de frysta ryska tillgångarna för att finansiera en reparationslån till Ukraina. Han betecknade idén som ”grundläggande felaktig” och uppmanade EU att istället låna pengar på marknaden för att möta Ukrainas ekonomiska och militära behov. I ett brev till EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, uttryckte De Wever tvekan inför att ge sig in på juridiskt och finansiellt okända vatten med potenta konsekvenser, om detta kan undvikas.
Alternativa finansieringslösningar för Ukraina
I stället för att använda de ryska tillgångarna föreslog han att EU gemensamt skulle låna 45 miljarder euro på de finansiella marknaderna för att täcka behovet för nästa år. De Wever menar att detta alternativ i själva verket skulle bli billigare än ett reparationslån, särskilt när alla risker beaktas. Han hävdar också att ett reparationslån, som saknar historiskt prejudikat, kan försena de diplomatiska ansträngningarna för en fredsuppgörelse mellan Ukraina och Ryssland, något som är i konflikt med andra ledare som ser tillgångarna som EU:s största inflytandesätt.
Juridiska och ekonomiska risker med att använda ryska tillgångar
De Wever påpekar att de ryska tillgångarna, som uppgår till ungefär 185 miljarder euro och huvudsakligen förvaras hos Euroclear i Bryssel, är utsatta för juridiska retaliation från Moskva. Han lyfter fram att Belgien skulle bli det första landet att hållas ansvarigt för hela lånet och eventuella skadestånd vid rättsliga tvister, vilket framkommer i hans fyra sidor långa brev. Han understryker att anklagelsen om att ta medel från sitt land om det går fel, inte bara är en hypotetisk oro, utan en verklig risk.
Lokalisering av ryska tillgångar och de juridiska aspekterna
Majoriteten av de ryska tillgångarna, omkring 185 miljarder euro, är placerade hos Euroclear i Bryssel. Utöver detta finns cirka 25 miljarder euro hos privata banker i andra EU-länder, dock utan att dessa belopp offentliggjorts. Belgien oroar sig för att bli det land som pekas ut i den eventuella repressalien från Moskva, vilket kan innebära juridiska och ekonomiska påföljder. Under ett toppmöte i mitten av oktober reserverade De Wever sig för förslaget och krävde full gemensam riskfördelning, absoluta garantier från andra medlemsstater och maximal transparens för att identifiera de kvarvarande ryska tillgångarna.
EU:s påtryckningar och de politiska diskussionerna
Efter detta har Europeiska kommissionen inlett samtal med Belgien för att finna en lösning på de juridiska och finansiella frågorna kring lånet. Ursula von der Leyen har lyft fram tre huvudsakliga alternativ för att stödja Ukrainas ekonomi: bilaterala bidrag från medlemsländer, gemensamt lån på EU-nivå eller ett reparationslån baserat på ryska tillgångar. Flera medlemsstater, inklusive Tyskland, Polen, de nordiska och baltiska länderna, har stött förslaget om reparationslån för att slippa initiala kostnader och främja principen att ”få Ryssland att betala”.
Rättsliga ramar och president Putins motreaktion
Ursula von der Leyen har tydligt sagt att hon inte kan se något scenario där EU:s skattebetalare ensamma ska bära kostnaden, något hon betonade i ett tal till Europaparlamentet. Hon underströk också att beslut måste följa EU:s och internationell rätt. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt att ett beslut om reparationslånet kan stärka EU:s position vid fredssamtalen i USA-ledda förhandlingar, och att man bör utnyttja tillgångarna ännu mer för att stötta Ukraina.
Den ursprungliga 28-punktsplanen innehöll ett mycket kontroversiellt förslag om att använda ryska tillgångar för Washingtons och Moskvas kommersiella intressen, men detta ska ha tagits bort efter diskussioner mellan USA och Ukraina. EU har klargjort att alla tillgångar under EU:s jurisdiktion kräver full inblandning från unionen. Samtidigt har Rysslands president Vladimir Putin varnat för att beröra tillgångarna skulle betraktas som ”stölder” och leda till ”motåtgärder”.
Kommande beslut och krav på säkerheter
De 27 EU-ledarna samlas i Bryssel den 18-19 december för att ta ställning till frågan, vilket är avgörande för godkännandet av Ukrainas nya program med Internationella valutafonden. Trots sina invändningar fortsätter De Wever att inte helt avfärda möjligheten till reparationslån, förutsatt att vissa juridiska garantier, som är bindande och oförverkställbara, kan ges för att täcka de 185 miljarder euro och eventuella rättsliga kostnader.
I sitt brev varnar han för att en rättslig tvist kan bli allvarligare än vad många tror, liknande en flygolycka: flygplan anses vara det säkraste transportsättet, men om en olycka inträffar kan konsekvenserna bli katastrofala. Dessutom varnar De Wever för att låneprogrammet kan uppfattas som ”olaglig konfiskation” av andra nationer och investerare, även om Moskva skulle kunna få tillgång till tillgångarna genom att kompensera för den skada deras krigföring orsakat.