Nuvarande läge för Storbritannien efter Brexit
Försöken att förbättra handelsrelationer
En av de nyare ansträngningarna är ett samarbetsinitiativ som syftar till att stärka relationerna mellan EU och Storbritannien. I maj hölls ett möte för att bland annat diskutera ett phytosanitära avtal som ska minska kontroller på food produkter. Detta var en del av ett försök att mildra spänningarna efter flera år av skakiga relationer under konservativa regeringar.
Föreslagna åtgärder för att underlätta handeln
Den brittiska liberaldemokratiska partiets representant Al Pinkerton lade nyligen fram ett förslag att skapa en specialanpassad tullunion med EU. Om detta skulle bli verklighet, menar han, skulle det kunna minska den administrativa börda som Brexit tillfört företag över hela Storbritannien. Enligt Pinkerton har myndigheter till exempel lagt till cirka två miljarder bitar av pappersarbete sedan 2021, vilket har gjort att företag fått bära betydande kostnader.
Pinkerton påstår också att det finns positivt gensvar från europeiska företag, vilka har rapporterat ökade kostnader på grund av gränskontroller. Han hoppas att förslaget kan starta en förhandlingsprocess som kan leda till ett särskilt avtal mellan Storbritannien och EU. Trots detta är det osäkert om en sådan lösning kan bli verklighet, då den nuvarande regeringen har tydligt uttryckt att de avvisar en återgång till en tullunion.
Ekonomiska fördelar och risker med en tullunion
Det är delade meningar bland ekonomer om vilka effekter en hypotetisk tullunion skulle medföra. De som stöder en sådan lösning hävdar att den kan öka Storbritanniens BNP med omkring 2,2 %, vilket skulle innebära cirka 25 miljarder pund i extra skatteintäkter. Det är dock osäkert exakt hur omfattande en sådan effekt skulle bli, eftersom detaljer om ett eventuellt avtal fortfarande är oklara.
Professor Jonathan Portes från King’s College London påpekar att siffran kan vara ”inte helt orimlig”, då den är baserad på modeller från före Brexit. Enligt portföljens modellering skulle ett utträde ur tullunionen kunna kosta UK ungefär en procent av BNP. Han varnar dock för att en realistisk blick på möjligheten att förhandla fram ett bredare och fördelaktigt avtal är mer komplex och i vissa delar kanske till och med fantasifull.
Vilka fördelar skulle en tullunion ge för båda parter?
Om ett avtal liknar den mellan EU och Turkiet, som avskaffar tullavgifter och introducerar vissa förenklingar för handel, kan det ge både fördelar och nackdelar. Turkiet, exempelvis, måste anpassa sina regler för att vara i samklang med EU:s, men saknar vissa avtal inom områden som jordbruk.
En liknande modell skulle dock kunna göra Storbritannien sårbart för politiska reaktioner. Enligt Jonathan Portes skulle ett erkännande av att Storbritannien är en betydande men tredje part i EU:s system, kunna vara svårt att gå med på politiskt. Å andra sidan kan fördelarna inskränka sig till mindre, eftersom många av de fulla tullkontroller som är möjliga ännu inte har implementerats fullt ut, vilket gör kostnaderna mer teoretiska än praktiska enligt Fabian Zuleeg, direktör för European Policy Centre.
Skulle EU vara villiga att godkänna en sådan lösning?
Under de mest intensiva förhandlingarna kring Brexit 2017–2019, hävdade EU att Storbritannien inte kunde ”plocka russinen ur kakan” och välja vilka villkor de skulle få i ett eventuellt avtal. Men med tiden har relationerna mellan parterna förbättrats, något som den tyske socialdemokratiske Europaparlamentarikern René Repasi förklarar med att den nya brittiska regeringen under Keir Starmer är ”mer seriös”.
Han menar att EU är öppet för att utforska vägar till en fullständig återintegration av Storbritannien, men understryker att ett sådant avtal måste vara tydligt och praktiskt genomförbart. En talesperson för Europeiska kommissionen valde dock att säga att man inte vill kommentera ett hypotetiskt avtal.