Är kött odlat i labb vägen att förändra köttindustrin? En översikt av lagstiftning och debatt

Italien antog för flera år sedan en lag som förbjuder odlat eller cellbaserat kött. Trots detta har inlägg på sociala medier nyligen blivit virala och hävdat att landet just har blivit det första i världen att officiellt förbjuda ”laboratorieodlat kött”. Dessa inlägg har dessutom väckt en ny diskussion kring produktens säkerhet och konsumtion.

Ett exempel är en bild som publicerats på Instagram och X, där premiärministern Giorgia Meloni föreskrivs att ha undertecknat ett förbud mot ”Bill Gates labb-odlade kött”. Detta påstående antyder en konspiration kopplad till den amerikanske affärsmannen. Men det är viktigt att klargöra att kontexten är mer komplicerad.

Sanningen är att Italien redan 2023 införlivade en lag som förbjuder odlat kött samt märkningskrav för vissa växtbaserade produkter, med straff på upp till 60 000 euro för företag som bryter mot reglerna. Dock är detta en mindre nyhet än vad sociala medier kan ge intryck av, och ingen specifik riktad insats mot Bill Gates förekommer i lagtexten.

Det är sant att Gates är en av investerarna i flera företag som utvecklar cellbaserat kött. Men lagstiftningens innehåll var inte särskilt inriktat på honom personligen. Det finns även en mer nyanserad bild av lagens rättsliga effekter.

Enligt analyser kan den italienska lagen anses vara ”möjligen ogenomförbar” eftersom den antogs innan EU:s granskningsperiod, TRIS-processen, var avslutad. Denna process syftar till att utvärdera om nya lagar påverkar den inre marknaden negativt. Eftersom lagen inte fullt ut följer denna procedur kan domstolarna komma att ogiltigförklara den, vilket skapar osäkerhet kring dess framtid.

En talesperson för det italienska startup-företaget Bruno Cell, verksamt inom odlat kött, förklarade att ” på grund av att TRIS-processen inte fullföljdes, saknar denna lag i nuläget juridisk giltighet.” Trots att vissa företag ansökt om marknadsgodkännande, har EU ännu inte godkänt några köttprodukter som härrör från odlat kött, vilket begränsar marknadsintroduktion tillfälligt.

Det första företaget i EU att få tillstånd att marknadsföra odlat foie gras var den franska företaget Gourmey, som 2024 fick godkänt. Därefter, 2025, beviljades nederländska Mosa Meat tillstånd för sitt cellbaserade nötkött. Båda ansökningarna är ännu under granskning och bedömning av europeiska myndigheter.

Härefter utreder Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA, produktsäkerheten. Den Europeiska komisjonen och medlemsstaterna beslutar sedan om tillstånd för marknadsföring och vilka villkor som ska gälla, inklusive märkning.

EFSA fokuserar främst på produktens säkerhet, och deras bedömningar sker individuellt för varje ansökan. Om produkten godkänns placeras den i EU:s lista för nya livsmedel, vilket tillåter marknadsföring i hela unionen under förutsättning att användningsvillkor följs.

Det finns dock även andra faktorer att beakta, såsom socioekonomiska och etiska aspekter. EU:s kommission kan, efter rekommendationer från EFSA, besluta att tillåta eller avvisa marknadsgodkännande.

Ungern har nyligen röstat igenom ett förbud mot odlat kött, med undantag för medicinska och veterinärmedicinska användningar. Den ungerska regeringen motiverar detta med att skydda folkhälsan och landets traditionella, rurala livsstil. Trots att Ungern respekterar TRIS-regeln, varnar EU:s kommission för att sådana nationella åtgärder kan begränsa den fria rörligheten av varor inom unionen.

På andra sidan av Atlanten var Storbritannien det första landet i Europa att tillåta odlat kött, men endast för djurfoder. Nederländerna har däremot genomfört regulatoriska smaktester för människor.

Globalt är det få länder som hittills har godkänt odlat kött. Singapore var först 2020, följt av USA, Israel och Australien. Dock är produkten fortfarande relativt ny på marknaden och regleras olika i olika jurisdiktioner.

Argument för odlat kött inkluderar förbättrat djurvälfärd, minskad användning av land, vatten och gödningsmedel, samt potentiella klimatfördelar. En talesperson för Cellular Agriculture Europe hävdade att produktionen kan minska resursanvändning och utsläpp med över 90 % om den kombineras med förnybar energi, och att den kan skapa upp till 90 000 arbetstillfällen i Europa samt tillföra miljardbelopp till EU:s ekonomi.

Samtidigt understryks att dagens produktion fortfarande är beroende av animaliska celler, inklusive användning av fosterbovässen serum, vilket utmanar uppfattningen att produkten är helt slaughter-free. Dessutom är miljöpåverkan fortsatt osäker, då forskningsresultat visar att produktionen kan generera betydande CO2-utsläpp över tid.

En annan oro innebär effekterna av ett eventuellt ökande odlat kött på traditionellt jordbruk. Förespråkare menar att sektorn kan samverka med jordbruket och till och med bidra till lösningar på globala utmaningar, med förutsättning att den integreras i en bredare strategi för proteindiversifiering.

Men det råder osäkerhet kring allmänhetens mottagande. Enligt undersökningar är konsumenterna fortfarande tveksamma, mycket på grund av bristen på erfarenhet och tillgång till att prova produkterna. Transparens och oberoende forskning kommer att vara avgörande för att bygga förtroende och tydliggöra produkternas näringsvärde, hållbarhet och kostnadseffektivitet.