Albaniens strävan efter medlemskap i den europeiska unionen
Albaniens premiärminister Edi Rama uttrycker att hans land förtjänar en plats vid EU:s bord, med hänvisning till de omfattande reformer som tagits och det folkliga stödet för medlemskap. Rama betonar att trots att kriminalitet och korruption är betydande problem, är dessa fenomen inte unika för Tirana, utan förekommer även i andra delar av Europa. Han menar att Europa i allmänhet, inklusive EU:s medlemmar som Bryssel, också brottas med dessa utmaningar.
Efter över ett decennium av reformarbete och en stark inhemsk mobilisering anser Rama att Albanien bör bli medlem i EU så snart som möjligt. Landet är nu inne i den avslutande fasen av förhandlingarna med unionen, och 2030 nämns ofta som ett möjligt inträdesår. Trots att Albanien har varit kandidatland i över tio år, har den geopolitiska utvecklingen, särskilt Rysslands invasion av Ukraina, ökat EU:s intresse för att utöka medlemskapet till Balkans länder. Som ett resultat anses Albanien nu som en ledande kandidat.
Ekonomiska och politiska aspekter av Albanien som kandidat
Rama, som har suttit vid makten sedan 2013 och nyligen bekräftades för en fjärde mandatperiod, pekar på att landet har genomgått en betydande transformation. Han visar att Albanien är angeläget om att fortsätta sin väg mot europeisk integrationsgrad. Han framhåller att Albanien har en historisk koppling till stora imperier, och att EU kan ses som ett modernt imperium som säkrar både frihet och rättsstatsprincipen.
Den europeiska kommissionen har erkänt framstegen i reformprocessen under Ramas ledarskap. I sitt senaste utgivna utvidgningsrapport nämns att Albanien kan bli ansett som tillräckligt förberett för ett medlemskap före 2030, så länge den nuvarande takten i reformarbetet upprätthålls. Landets befolkning, som är cirka 2,3 miljoner, motsvarande Prags storlek, samt dess ekonomiska kapacitet, skulle kunna integreras relativt enkelt inom EU:s struktur.
Utmaningar och krav för fullständigt medlemskap
Trots optimismen understryker rapporten att Albanien måste intensifiera kampen mot organiserad brottslighet och förbättra systemen för att motverka penningtvätt samt mänsklig trafficking för att fullt ut kunna möta EU:s standarder. Kommissionen pekar ut dessa områden som avgörande för att landet ska kunna ansluta sig till unionsgemenskapen.
Rama påpekar att kriminalitet och korruption är allvarliga frågor, men han understryker att dessa problem inte är unika för Albanien eller Tirana. Han nämner att förut ansåg många att Albanien var ett misslyckat land, men att den allmänna bilden har förändrats. På EU:s flaggskeppsprogram, ”The Europe Conversation”, uttrycker Rama att även Bryssel har sina problem, men att det också finns positiva aspekter att lyfta fram.
Förbindelser med Italien och politiska aspekter
Den albanske premiärministern betonade den nära relationen till Italien och nämnde ett avtal som ingicks 2023 mellan Albanien och Italien. Enligt avtalet har den albanske regeringen tagit på sig att tillhandahålla migrationscenter, som är byggda, finansierade och övervakade av italienska myndigheter. Detta har väckt kritik, då det anses outsourca Europas gränser till en tredje part samt går emot grundläggande principer för asylrätt.
Rama försvarar avtalet och beskriver det som en bilateralt avtal som uppstått för att hantera Italiens behov av migrantstöd. Han hävdar att beslutet inte innebär någon förlust av suveränitet och att Italien aktivt har bett Albanien om hjälp. Rama drar en humoristisk liknelse och påstår att italienare är ”albaner klädda i Versace”.
Vidare utesluter Rama att Albanien planerar att expandera sin modell för migration till fler länder, trots att andra EU-länder har diskuterat en liknande strategi. Han framhåller att Europa blir alltmer restriktivt i sina migrationspolicyer.