Vilka platser erbjuder AI-driven diagnostik och vilka experiment pågår?
Det finns en växande diskussion om var man kan hitta artificiell intelligens (AI) som hjälper till med medicinska diagnoser och vilka nationer som testar metoder för att kraftigt minska väntetiderna. Trots allmän oro för AI:s framtid framhåller många att teknologin erbjuder fler möjligheter än risker. Enligt den första rapporten från Världshälsoorganisationen (WHO) om AI-integrering i europeiska sjukvårdssystem konstateras att AI kan förbättra hälso- och sjukvården samt minska belastningen på personalen.
Det övervägande antalet europeiska och eurasiska länder – totalt 50 – har avancerat med AI-tillämpningar. Även om juridiska luckor finns kvar, används AI redan för kritiska uppgifter inom sjukvården.
Vilka länder har implementerat AI-diagnostik?
Den vanligaste användningen är inom diagnostik, som rapporterats av 64 procent av de undersökta länderna. Det gäller sektorer som oftalmologi, radiologi eller dermatologi. Flera länder, inklusive Frankrike, Portugal, Ungern, Sverige och Nederländerna, har använt AI-assisterad diagnostik i över två år och planerar att fortsätta med det, enligt WHO.
Andra länder som Storbritannien och Italien har hittills infört det ”informellt”, vilket innebär att användningen sker i ett fåtal kliniska anläggningar utan etablerade processer eller policys. Ytterligare en grupp, bestående av Spanien, Polen, Belgien, Serbien och Ukraina, är fortfarande i pilotfas eller testar tekniken.
COVID-19-pandemin har visat att AI kan reducera tiden för vissa medicinska undersökningar avsevärt. I ett projekt i Slovakien, som syftade till att förbättra radioterapin, användes en programvara för att automatisera organs- och vävnadskonturering. Resultatet blev en halvering av den tid som onkologer behövde, samtidigt som man säkerställde att man följde ”moderna internationella standarder”, enligt WHO.
Andra AI-tillämpningar och vilka länder är längst fram?
Den näst vanligaste AI-användningen, som rapporterats av hälften av länderna, är chattbotar till patienter. Därutöver används AI för att automatisera logistiska och administrativa uppgifter i 40 procent av fallen.
Frankrike och Spanien anses vara de ledande nationerna bland Europas fem största ekonomier när det gäller etablerade AI-applikationer. Tyskland har inte deltagit i denna del av undersökningen. Frankrike har redan implementerat AI inom områden som kirurgi, diagnostik och symtomkontroller, medan Spanien har tydliga rutiner för AI-stött kirurgi, administrativa arbetsuppgifter och chattbotar. I Storbritannien är chattbotar den enda klart etablerade AI-appen, medan andra tillämpningar sker informellt eller i pilotfas.
Italien saknar formella AI-ramverk, men rapporterar informell användning inom samtliga sju undersökta fält.
Vad stoppar AI-implementeringen – de största hindren
Enligt rapporten är juridisk osäkerhet den främsta barriären för AI-användning inom hälsovården, nämnt av 86 procent av de undersökta länderna. Detta omfattar krav på tydliga regler, trots att framsteg görs. WHO konstaterar att mer än hälften av staterna (54 %) har minst en reglerande myndighet som ansvarar för att bedöma och godkänna AI-system för sjukvård, även om färre har myndigheter som kontinuerligt övervakar användningen.
Det finns ett växande samarbete mellan länder för att skapa gemensamma riktlinjer och resurser, vilket kan stärka AI:s styrning inom hälsovården, uppger rapporten.
Hur planerar europeiska länder att använda AI framöver?
Det framkommer att EU-stater främst vänder sig till AI för att ta itu med aktuella problem. Enligt WHO-surveyen är förbättrad patientvård (70 %), minskad belastning på sjukvårdspersonal (62 %) samt eliminering av ineffektiviteter (54 %) de vanligaste målen. Däremot är det färre än hälften av dessa länder som ser AI som ett verktyg för att främja forskning, läkemedelsutveckling och minska ojämlikheter, som rapporteras av 24 respektive 38 procent.