Flera lagförslag och juridiska taktiker för att övervinna veto
EU har lagt fram ett flertal laginitiativ som syftar till att kringgå medlemsstaternas motstånd, särskilt från Ungern och Slovakien. Dessa förslag har ofta varit utmanande att genomföra på grund av krav på enhällighet, vilket kan göra beslutsfattandet komplicerat. Experter varnar för att dessa strategier är både politiskt och juridiskt riskfyllda, men många frågar sig om de inte ändå har blivit nödvändiga för att driva igenom viktiga frågor.
Vid ett toppmöte tidigare i månaden valde de europeiska ledarna att använda ett verktyg som framstår som ovanligt bara för några månader sedan: gemensamt skuldsättning för att finansiera Ukraina trots kvarvarande motstånd. Istället för att kräva enhällighet, samlade man de medlemsländer som ville samarbeta, samtidigt som Ungern, Slovakien och Tjeckien undantogs från avtalet som ett villkor för att kunna gå vidare. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde att EU kunde säkra 90 miljarder euro för Ukraina för åren 2026 och 2027, samtidigt som det banade väg för en ny form av samarbete där enhällighetskravet inte längre måste blockera åtgärder.
Juridiska verktyg och rule-bending i EU:s Rättssystem
Det är ovanligt för en medlemsunion att titta så mycket på juridiska finurligheter för att undvika oenighet. EU har använt sig av principen om “förstärkt samarbete”, som är förankrad i fördrag, för att gå förbi behovet av enhällighet vid exempelvis utgivningen av gemensam skuld. Den senaste metoden är att tillämpa artikel 122 i Lissabonfördraget, som vanligtvis används för att hantera allvarliga ekonomiska kriser. Men i detta fall användes artikeln för att frysa ryska tillgångar i Europa, trots oppositions motstånd från exempelvis Ungern och Slovakien, som annars hade kunnat blockera åtgärden om enhällighet krävts.
Att använda artikel 122 kräver kvalificerad majoritet, vilket innebär att fördraget kan drivas igenom även om vissa medlemsstater är emot. Detta visar att EU-taktiken för att kringgå vanliga veto-mekanismer utvecklas, även om det innebär vissa juridiska och politiska risker.
Utmaningen med Ungerns veto och historik av blockader
Enligt en lista från University College London har Ungern under perioden 2011–2023 lagt 19 veto i EU, flest av alla medlemsstater. Slovakien har blockerade två beslut i år, medan Polen har lagt sju veto. Ungern har bland annat motsatt sig gemensamma EU-uttalanden om Ukraina, samt förhindrat stöd och förhandlingar om EU-medlemskap för landet. Detta har lett till att de flesta EU-stater har utfärdat sina stöduttalanden i namn av EU–26, exklusive Ungern. Trots detta kan alla medlemsstater fortfarande använda sin veto för att stoppa större policyändringar.
Flera politiska ledare, inklusive tidigare och nuvarande, har börjat stödja reformer av rösträttsreglerna för att minska beroendet av enhällighet. Men sådana förändringar kräver ett fördragsändringsförfarande, vilket sannolikt skulle möta motstånd från Ungern och andra motsträviga stater.
Strategier för att typiskt kringgå veto
En EU-diplomat berättade anonymt för Euronews att kommissionen nu systematiskt anpassar sina förslag för att undvika att kräva enhällighet. Exempelvis har man lanserat REpowerEU-planen för att fasa ut ryska fossila bränslen till 2027, trots opposition från Ungern och Slovakien. Planen är inte juridiskt bindande, men lagstiftningen om importavbrott kommer att beslutas av medlemsstaterna med kvalificerad majoritet, vilket tvingar länder som Ungern och Slovakien att acceptera eller utmana beslutet i domstol.
En annan strategi är att använda en “veto-säkert” strategi för att genomföra reformer som annars vore blockerade av motstånd av vissa medlemsstater. Här kan modellen “koalition av de villiga” tillämpas, där man samlar en grupp länder som är beredda att samarbeta, även om hela unionen inte är enig.
Framtida möjligheter: Utvidgning och medlemskapsprocesser
Från ett juridiskt perspektiv kan kvalificerad majoritet också spela en avgörande roll i utvidgningen av EU. I dag krävs enhällighet för att initiera medlemskapssamtal, men det kan bli aktuellt att ändra reglerna för att påskynda processen. Under ett toppmöte i december 2023 tillkännagav Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han dragit tillbaka sitt veto för Ukraina, men fortfarande blockerar han framsteg i de inledande faserna av förhandlingarna.
Hittills har förslaget om att revidera utvidgningsreglerna för att eliminera behovet av enhällighet för varje kapitel diskuterats, men detta kräver en fördragsändring. Fram till dess fortsätter EU att förhandla om de olika kapitelna, medan man försöker snabba på processen tekniskt.
Det är dock osäkert hur länge dessa mekanismer för att kringgå veto kan användas utan att försvaga unionens grundläggande struktur. Vissa experter varnar för att denna taktik kan undergräva den konsensus som är nödvändig för att bevara unionens legitimitet och effektivitetsfunktioner.