Misslyckat försök att införa ett historiskt reparationslån
De europeiska ledarna misslyckades med att komma överens om ett banbrytande reparationslån för Ukraina och vände sig istället till ett gemensamt skuldupptag för att finansiera ett lån på 90 miljarder euro. Under förhandlingarna framkom att tre medlemsstater – Ungern, Tjeckien och Slovakien – inte kommer att delta i denna plan, vilket markerade en tydlig splittring inom EU:s samarbete för att stödja Ukraina.
Den gemensamma skuldsättningen för att stötta Ukraina
Efter att ha stött på motgångar beträffande ett förslag om att utfärda ett ovanligt reparationslån med stöd av ryska tillgångar, valde EU-ledarna att rikta in sig på att låna ihop 90 miljarder euro. Dessa medel ska användas för att finansiera Ukraina under de kommande två åren. I enlighet med detta beslut ska medlemsländerna gemensamt återigen ta på sig skulden, detta mot bakgrund av det gemensamma EU:s budget och ekonomiska resurser.
Planschemat, som initialt hade utarbetats av Ungern, Tjeckien och Slovakien, innebar att dessa tre länder skulle ha möjlighet att undgå deltagande medan resterande medlemsstater skulle gå vidare med att utfärda ett lån via ett så kallat förbättrat samarbetsförfarande. Detta blev tydligt i rapportering från Euronews, som citerade de berörda ländernas förslag.
Försöken att få till stånd ett reparationslån och dess hinder
Inför EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen antydde vissa ledare att det inte fanns någon plan B—endast att man skulle fortsätta att försöka med ett reparationslån som var garanterat av ryska tillgångar. Tysklands kansler Friedrich Merz ledde dessa ansträngningar, men underkändes av belgiska krav på obegränsade garantier, vilket gjorde förslaget oacceptabelt för övriga medlemsstater.
Resultatet blev ett misslyckande att arrangera ett reparationslån, något som utgjorde ett bakslag för både Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som hade presenterat planen som den bästa lösningen för EU:s stöd till Ukraina. Efter ett intensivt möte i tidiga morgontimmar på fredagen kunde dock ett tydligt resultat uppnås: stöd till Ukraina är säkrat, enligt de övriga ledarna.
Det begränsade genomförandet av principen att kräva ersättningar från Ryssland
Trots att man lyckades säkra finansiering till Ukraina, kvarstår frågan om Rysslands betalning av reparationsbelopp. EU:s medlemsstater kommer att låna på finansmarknader och betala ränta, men det är inte garanterat att Moskva någonsin kommer att betala ersättningar för invasionen. Det aktuella lånet förväntas också kunna komma att bli ett bidrag eller direkt stöd, snarare än en återbetalning.
Interna splittringar och den ungerska motståndet
Inför toppmötet hade Ungern tydligt signalerat att man inte skulle delta i något reparationslån. Landets premiärminister Viktor Orbán har ofta kritiserat andra EU-länders hantering av kriget i Ukraina och vägrat att erbjuda finansiellt stöd. Han har även framhållit att Ukraina inte kan vinna militärt och att landet därmed måste göra eftergifter.
Efter att det blev tydligt att Belgien och övriga medlemsstater inte kunde enas om grundläggande frågor kring lånets utformning, föreslog Orbán tillsammans med Slovakiens Fico och Tjeckiens Babiš en alternativ strategi. Den gick ut på att Ungern, Slovakien och Tjeckien skulle undantas från ansvaret för lånet, ett förslag som återigen bekräftades i EU:s formella slutsatser.
Ett besked från Orbán var att ”det ser ut som ett lån, men ukrainarna kommer aldrig att kunna betala tillbaka det”, vilket han ansåg bara skulle innebära förlust för Ungern. Han tillade att ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna skulle ligga på de andra.
Den politiska dynamiken och vikten av att bevara EU:s enighet
Flera ledare, inklusive Merz, Frankrikes president Emmanuel Macron och Europeiska rådets ordförande António Costa, betonade att lånet var det snabbaste och mest effektiva sättet att hantera Ukrainas akuta finansieringsbehov. EU planerade dessutom att ge Europeiska kommissionen ett nytt mandat för att vidareutveckla de tekniska och juridiska aspekterna av reparationslånet, trots skillnader och svårigheter att enas om en gemensam riktning.
Belgiska krav och utmaningen att möta ett oproportionerligt krav
Under torsdagens debatt stod reparationslånet i centrum tillsammans med belgiska krav på att skydda Belgien och Euroclear, den centrala deponeringsinstitutet för ryska tillgångar, mot obegränsade garantier. Detta väckte oro bland andra medlemsstater, som avvisade möjligheten att erbjuda obegränsade garantier.
En diplomat uttryckte att flera länder ansåg att förslaget om obegränsade garantier riskerade att skapa osäkerhet kring vad EU egentligen skulle garantera. Efter flera försök att hitta en lösning blev det tydligt att förslaget inte skulle fungera, och Orbán beslutade att mötas med Fico och Babiš för att hantera situationen.
Sammantaget anses detta nästan vara ett misslyckande för mer än för Merz, som hade argumenterat för att använda ryska tillgångar för att stödja Ukraina. Det slutgiltiga resultatet blev att de små och medelstora medlemsstaternas röst bärde större vikt, och att beslut i EU inte bara drivs av de stora huvudstadsområdena.