Fortsatt stöd trots ekonomisk osäkerhet
Starka åsiktsmönster i vissa länder
Politisk splittring och dess orsaker
Alberto Alemanno, professor i EU-rätt vid HEC Paris, förklarar att Italiens interna konflikt speglar ett större politiskt landskap där landet, på ett ambivalent sätt, försöker balansera sin vilja att vara en nyckelaktör i EU med de inrikespolitiska narrativen som ofta är skeptiska till EU:s centralisering och insatser.
Denna splittring blandar sig med den ekonomiska verkligheten i flera europeiska länder, där många nationer, hårt skuldsatta, är angelägna om att mobilisera de tillgångar som förvaltas av Europeiska centralbanken, särskilt de ryska tillgångar som för närvarande är frysta. Sverige, Tyskland, och andra har i detta syfte velat använda dessa tillgångar för att finansiera försvarssatsningar i Ukraina.
Planer och risker med att utnyttja ryska tillgångar
Den Europeiska kommissionen har föreslagit att Belgien ska gå med på ett historiskt lån för att ersätta Ukrainas förlorade tillgångar, vilket har skapat oro i landet. Enligt förslaget innehåller tillgångarna 185 miljarder euro som förvaras hos Euroclear, ett säkerhetsinstitut i Bryssel, men rätten till dessa är osäker eftersom den ryska centralbanken redan har inlett rättsliga processer mot Euroclear.
Belgien har krävt garantier för att minimera sina risker och har fått stöd av andra EU-länder, inklusive Italien, Bulgarien, Tjeckien och Malta, vilka har undertecknat en gemensam deklaration för att utforska alternativa lösningar med mindre risker och mer förutsägbara parametrar.
Det fortsatt stödets omfattning och opinionen i EU
Trots de utmaningar fortsätter de flesta europeiska länder att stödja Ukrainas försvar genom materiellt och finansiellt stöd. Enligt undersökningen anser mellan 50 och 73 procent av befolkningen i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien att det är rätt att ge finansiellt stöd till Ukraina.
Det finns även inhemska skillnader i uppfattningen om nivån på stödet. I Tyskland anser 34 procent att stödet är alltför mycket, medan 36 procent i Polen tycker att mängden är lagom. På ett bredare plan är det tydligt att stödet för medlemskap i NATO och för Ukrainas anslutning till EU är starkare i Spanien än i andra medlemsländer, där mellan 42 och 47 procent av befolkningen är för ett medlemskap.