Justering av utsläppsreduceringsmål för tillverkarna
EU-kommissionen har meddelat att bilindustrin inom unionen nu behöver minska sina koldioxidutsläpp med 90 procent fram till 2035, istället för den tidigare målsättningen på en total eliminering. Detta innebär ett avsteg från det kontroversiella förbudet mot försäljning av bensindrivna och dieseldrivna bilar, som infördes i mars 2023 och som nu har dragits tillbaka.
Istället för att totalt avveckla interna förbränningsmotorer (ICE), ska tillverkarna kompensera den kvarstående utsläppsmängden – 10 procent – genom att använda lågkolsstål som produceras inom EU eller genom att satsa på hållbara bränslen såsom e-fuels och biofuels. Samtidigt tillåts företagen fortsätta tillverka hybridfordon, mildhybrider, utökningssystem för räckvidd samt ICE-bilar efter 2035.
För att främja elektrifiering, kommer fullt elektriska fordon (EVs) och vätefordon fortfarande att stödjas. Tillverkarna kan även erhålla ”super credits” för att producera små, prisvärda elbilar i EU27, meddelade kommissionen.
Strategier för att balansera klimatmål och industriell konkurrenskraft
Kommissionären för klimatåtgärder, Wopke Hoekstra, betonade att man fortsätter mot målet om utsläppsfri mobilitet, samtidigt som vissa flexibla möjligheter införs för tillverkarna att nå sina CO2-mål på ett kostnadseffektivt sätt. Han menade att detta är en ”vinn-vinn”-situation där industrin får större handlingsutrymme samtidigt som elstålmarknaden stärks.
Flera medlemsstater, inklusive Tyskland, Italien och andra, har lobbat för att driva tillbaka förbudet, med argument att många ekonomier är beroende av bilindustrin. De anser att höga energipriser, brist på komponenter, inklusive batterier, och svag efterfrågan på elektriska fordon utgör stora utmaningar.
Specifikt väntas Volkswagen, en av Europas största biltillverkare, lägga ner produktionen vid sin anläggning i Dresden. Detta markerar första gången på 88 år som företaget stänger ner ett produktionsställe i Tyskland, rapporterar medier.
Olika länders syn punkter och politiska reaktioner
Bulgariens, Tjeckiens, Tysklands, Ungerns, Italiens, Polens och Slovakiens regeringar har bett EU om att ompröva förbudet mot ICE-bilar efter 2035, och istället tillåta försäljning av hybrider. Flera av dessa länder, inklusive Frankrike och Spanien, har förespråkat att förbudet ska förbli, men samtidigt begärt stöd för inhemsk tillverkning.
Den svenska politikern Peter Liese, från det europeiska högerpartiet EPP, har uttryckt stöd för den omarbetade policyn. Han understryker att teknikneutralitet och klimatneutralitet är förenliga och bör förenas för att säkerställa framtidens mobilitet, särskilt vad gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur.
Samtidigt har branschorganisationer varnat för osäkerhet i affärsklimatet; initiativ som förväntas investera hundratals miljarder euro och lansera över 300 elektrifierade modeller kan undergrävas av bristande tydlighet från politiskt håll.
Politiska och strategiska implikationer för framtiden
Det ursprungliga beslutet att förbjuda försäljning av nya ICE-bilar till 2035 var en central del av EU:s Green Deal, en plan att uppnå klimatneutralitet till 2050. Efter europeiska val 2024 har emellertid politiska skiften gjort att flera medlemsstater kräver en mer flexibel inställning.
Bland dessa är Tysklands ledande EU-politiker Manfred Weber, som argumenterar för att signalerna måste vara tydliga för att bevara industrijobb och visa på en hållbar övergång. Den danske klimatministern Lars Aagaard betonar att förslag om att revidera förbudet bör anpassas till det långsiktiga klimatmålet för 2040.
Det slutgiltiga beslutet kommer att förhandlas inom ramen för Europaparlamentet och Europeiska rådet. Med början i januari 2026 planeras förhandlingarna under den kommande halvan av EU:s ordförandeskap.