EU:s initiativ för att stärka försvarsförmågan i östra Europa
Den så kallade östra flankbevakningen är ett av fyra ledande projekt som Europeiska kommissionen presenterade i mitten av oktober för att snabbt förbättra Europas försvarsförmåga. Projektet är tänkt att finansieras under en särskild prioriteringsplan, men detaljerna är fortfarande oklara och detaljerade planer saknas i förslaget. Projektets syfte är att stärka kapaciteten hos de östra medlemsstaterna att hantera ett brett spektrum av hot, inklusive hybridoperationer, drönarattacker, Ryska marinfartyg och risken för väpnad aggression.
Vägar till finansiering och framtida planering
Europeiska kommissionen har föreslagit att projektet ska klassificeras som ett europeiskt försvarsprojekt av allmänt intresse. Det skulle innebära tillgång till ytterligare EU-medel samt snabbare planering och godkännandeprocesser. Trots detta saknas fortfarande exakta kostnadsuppskattningar och en tydlig bild av vad projektet i praktiken kommer att innefatta. Ledamöterna i EU:s medlemsländer har ännu inte formellt godkänt planen, men de förväntas göra det under ett toppmöte i Bryssel senare i veckan.
Regional och politisk samordning
Ledare från åtta östra EU-länder – Sverige, Finland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Bulgarien – har förpliktat sig att arbeta på teknisk nivå för att konkretisera de åtgärder som det föreslagna projektet ska omfatta. I deras gemensamma deklaration underströks att detta inkluderar gräns- och infrastrukturskydd, militär mobilitet, förmåga att bemöta hybridhot samt utveckling av strategiska möjligheter. De betonade även att projektet skulle kräva bred EU-stöddhet och att flera EU-instrument, som den nyligen tilldelade försvarsindustriprogrammet om 1,5 miljarder euro, bör användas för detta syfte.
Finansiering och politisk enighet
Det politiska målet är att tilldela en betydande andel av det kommande fleråriga EU-brottsbudgeten till försvarsutgifter. Den nya fleråriga budgeten, planerad att löpa från 2028, kan tilldelas upp till 131 miljarder euro, vilket är en femfaldig ökning jämfört med tidigare. Denna ökade finansiering syftar till att möjliggöra en effektivare användning av EU:s medel och att förbättra det samlade försvaret i regionen. Premiärminister Petteri Orpo från Finland uttryckte att Finland är berett att ta ledarrollen i detta initiativ tillsammans med Polen, och att varje EU-land är välkommet att ansluta sig.
Framtid och strategiska mål
Enligt de östra ledarna innebär initiativet att det ska inkludera kapaciteter för markstrid, drönarförsvar, luft- och robotförsvar samt skydd av gränser och kritisk infrastruktur. Projektet förväntas kräva ett brett engagemang från EU:s sida och inrättandet av flera olika instrument som kan bidrar till gemensam säkerhet. Den gemensamma ambitionen är att skapa en mer motståndskraftig försvarsstruktur för att bemöta potentiella hot från Ryssland, samtidigt som de åtgärder som planeras ses som en viktig del av EU:s strategiska försvarsplanering för de kommande åren.