De tre kritiska frågorna som formar Europas framtid denna vecka
Den här veckan står Eurpa inför tre avgörande frågor som kan påverka organisationens globala image och internationella position. Dessa är fredssamtalen i Ukraina, ett historiskt lån för krigsskadestånd samt förhandlingarna om handelsavtalet med Mercosur. Utgången för varje enskild fråga är oklart, vilket gör den nuvarande perioden till en av de mest dramatiska på länge.
Brüssel präglas av starka uttryck, och att kalla detta en vändpunkt för EU är inget överdrivet. Organisationen har nu mött tre beslutspunkter som kan definiera dess framtid på den internationella arenan. Dessa frågor involverar eurosamarbetets förmåga att styra sin utrikes- och handelsagenda mot bakgrund av en mer aggressiv USA-administration, Kinas växande ekonomiska inflytande och risken från Rysslands militära aggression.
Den europeiska ledningen samlas på torsdagen i Bryssel för årets sista möte. Med tiden knappast på deras sida kommer de kommande dagarna att vara avgörande för EU:s framtida kurs. Hur beslut tas den här veckan – oavsett riktning – kan få långa följder. Jämfört med det som skedde under ett särskilt möte sommaren 2020, då EU enades om ett historiskt gemensamt skuldutgivningsprogram för att hantera coronavirusets effekter, är denna samling särskilt betydelsefull.
Fredssamtal i Ukraina och Europas roll
På måndagen samlades EU-ledare i Berlin för samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Under tiden hölls parallellt samtal med en amerikansk delegation som inkluderade Donald Trumps svärson Jared Kushner och särskilda sändebudet Steve Witkoff. Trots att båda var centrala i förhandlingarna om eldupphör i Gaza, har freden i Ukraina visat sig mycket mer komplicerad.
Europeiska företrädare försöker nu stärka sina positioner i förhandlingarna efter ett kontroversiellt förslag för ett avtal som direkt kopplar Ryssland till Washington, och som väckte oro för ett orättvist fördelat avtal för Ukraina. Den ursprungliga planen innehöll omfattande territoriella eftergifter och uteslöt europeiska aktörer från viktiga beslut kring säkerhet och användningen av ryska tillgångar som frusits i EU. Både Ukraina och EU kräver tydliga säkerhetsgarantier innan de fortsätter förhandlingarna om territoriella frågor.
Kyiv planerar en ny förhandlingsstrategi med europeiskt inflytande, där ett förslag om att ge upp NATO-medlemskap mot säkerhetsgarantier och snabbare EU-inträde diskuteras. En tidtabell för medlemsskapet, föreslagen till 1 januari 2027, har nämnts, men detta anses av experter vara orealistiskt eftersom processen är meritbaserad och kräver omfattande reformer. Men att sätta ett datum ökar tydligheten i diskussionen och tvingar EU att agera.
President Ursula von der Leyen betonar att Ukraina bör bli medlem i EU, men att de måste följa de steg som krävs för anslutning. Hittills har Europeiska kommissionen avfärdat idéer om att medlemskapet skulle vara politiskt motiverat eller att ett datum bör sättas före reformerna är färdiga.
Stora frågor kring krigsreparationer och ekonomiska reparationer
Även om Kyiv, USA och EU skulle enas om en fredsöverenskommelse, är det osannolikt att den ryska aggressionen tar slut direkt. Ryssland har sannolikt inte för avsikt att gå med på ersättningar för de skador det orsakat, och det är osäkert om de kommer att åtala för att täcka kostnaderna.
EU:s planer på att använda Rysslands frysta tillgångar, främst i Belgien, för att finansiera ett reparationslån till Ukraina kvarstår. Detta skulle innebära att Ryssland, inte den europeiska skattebetalaren, står för kostnaderna, vilket kan skapa en rättslig och politisk precedent. Belgien, med 185 miljarder euro av de totalt 210 miljarder euro i förgärr exempelvis, motsätter sig dock denna lösning och förespråkar andra alternativ.
Den belgiske premiärministern Bart De Wever är starkt emot planen, en uppfattning som stöds av bred politisk enighet i Belgien. Enligt opinionen stödjer en majoritet av belgarna De Wevers ståndpunkt, och många ser ett annat lösningsförslag som mer realistiskt. Den belgiske diplomaten betonar att motståndet är allvarligt och att det har stöd i hela det politiska spektrumet, vilket kan göra det svårt att genomföra en sådan plan.
EU har dock inte gett upp möjligheten att använda tillgångarna för ett reparationslån på 90 miljarder euro för 2026–2027, men vissa oroar sig för att USA kan komma att använda dessa tillgångar för kommersiella syften. För att förhindra detta har EU i en nödlösning tillämpat en laglig metod under Artikel 122 i fördraget om EU:s funktionssätt, som möjliggör en tillfällig ekonomisk nödsituation. Trots detta är det tydligt att många nu menar att alternativ saknas om Belgien och andra länder, som Italien, fortsätter att blockera planerna.
Handelsavtalet med Mercosur och USAs protektionism
Efter att Donald Trump implementerat omfattande tullar globalt – inklusive en 15-procentig tull på EU-varor – har Bryssel betonat behovet av att diversifiera handelsband och öppna nya marknader för europeiska produkter. Efter mer än 20 år av förhandlingar är EU nu mycket nära att sluta ett avtal med Mercosur, vilket skulle öppna handel med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.
Förutom handelsmöjligheter ser EU detta som en strategisk nödvändighet i en tid då multilaterala handelsavtal undersöks och kritiseras. EU framställer sig som en förespråkare för regelbaserad handel. Trots att avtalet såg ut att gå igenom efter att EU-kommissionen och Tysklands stöd, inklusive nya skyddsmekanismer för europeiska jordbrukare, har Frankrike nu begärt att röstdagen skjuts upp.
Regeringar i Polen och Ungern motsätter sig avtalet, medan Belgien tänker avstå och Österrike lutar åt nej. Nederländerna och Irland har ännu inte bestämt sig, och Italiens ståndpunkt är oklar. En diplomat från ett land som stöder avtalet varnar för att EU skulle framstå som “löjligt” om förhandlingarna misslyckas innan årsskiftet. Kommer det att bli en riktig slutspurt? Företrädare för EU:s ledning indikerar att avgörandet kan gå till sista stund, och att avvisande från vissa nyckelländer kan göra att avtalet faller.
President Ursula von der Leyen planerar att resa till Brasilien den 20 december, men detta beror på utgången av rösten och potentielle blockeringar, särskilt från Frankrike. Om avtalet stoppas är det troligt att processen dör ut.