Den ekonomiska bördan påverkar julfirandet för många europeiska familjer
I takt med att levnadskostnaderna stiger, ser många européer nu en mer dämpad julperiod år 2025. Fler än tidigare tvingas avstå från vissa bekvämligheter och väljer att hålla låg profil under helgen för att balansera sina budgetar. En betydande del av befolkningen anpassar sina julplaner till den ekonomiska situationen, där vissa istället för själva julfirandet förlitar sig på enklare och mer återhållsamma alternativ.
Höga bostadspriser sätter prägel på julstämningen
De stigande bostadsutgifterna anses nu i allt högre grad vara en viktig faktor som påverkar julplaneringen. Enligt en rapport baserad på en undersökning av över 20 000 personer i 23 europeiska länder, berättar omkring 75 procent av respondenterna att de har tvingats minska sina utgifter för att klara av sina bolånekostnader under det senaste året. De som drabbas hårdast är länder som Irland och Ungern, där hela 90 procent av de tillfrågade uppger att de blivit tvungna att strama åt sina ekonomiska rutiner. Längst bort från julstinget befinner sig rumänska och maltesiska hushåll, där 93 procent rapporterar nödvändigheten av att skära ner på julfirandet, medan Italien ligger i topp bland Europas fem stora ekonomi med en reducering av deltagare i julfiranden på 86 procent.
Ensamstående och ekonomiska begränsningar som påverkar traditioner
För många är julen en tid för sociala tillställningar, men över en fjärdedel av de tillfrågade i en studie av RE/MAX Europe – närmare bestämt 26 procent – säger att deras ekonomi gör att de inte alls prioriterar att anordna julfiranden. De finländska invånarna, som är bland de länder där fattigdomsgraden ökat sedan 2015, visar största tveksamhet att öppna sina hem, då 40 procent av dem föredrar mer sparsmakade helger. Samtidigt uppger minst en tredjedel av rumänska och ungerska respondenter att de hellre spenderar julen bakom stängda dörrar. Den ekonomiska pressen påverkar även gäster, som ofta tillbringar i genomsnitt 2,3 timmar på vägen för att träffa sina nära och kära. Turkiska resenärer tar längst tid på sig, med en genomsnittlig restid på 4,5 timmar, medan holländare ofta nöjer sig med en timme och trettio minuter. För de som bor ensamma kan resan till julfirandet ibland vara så kort som 30 minuter, då hela 25 procent bor nära sitt mål.
Fritidskonsumtion och begränsningar i julens festligheter
De utgifter som ofta prioriteras bort på grund av ekonomiska svårigheter är nöjen och sociala aktiviteter. Enligt undersökningar är det vanligt att europeiska hushåll avstår från kvällsbesök, nattklubbar och festivaler. Drygt 41 procent av européerna har minskat på sina nöjesutgifter för att kunna betala sina bolån. I Grekland är nedskärningarna mest framträdande, där 58 procent av befolkningen har skurit ner på sina nattutgifter. Lika dramatisk är situationen i Litauen, där en femtedel av befolkningen helt avstår från sådana aktiviteter.
Mat, alkohol och julrelaterade presenter är andra områden där konsumtionen minskar. 38 procent av respondenterna rapporterar att de försöker minska sina utgifter på godsaker och alkohol, med Malta som det land där 61 procent prioriterar ned konsumtionen. På tredje plats kommer julresor och semesterplaner, där över hälften av polska (52 %) och irländska (51 %) invånare planerar att stanna hemma på grund av sina ekonomiska begränsningar. Endast en av tio personer i Litauen har tvingats avboka sina julplaner till följd av sina bolånekostnader.
Andra utgiftsområden som påverkas av budgetrestriktioner inkluderar kläder (29 %), elektronik (26 %), abonnemangstjänster som Netflix eller Spotify (25 %) och hobbyverksamhet (22 %). Anmärkningsvärt är att 13 procent av respondenterna medger att de har minskat sina utgifter för dagliga nödvändigheter, inklusive toalettartiklar. Tyskland och Finland ligger över genomsnittet, båda rapporterar 22 procent av befolkningen som skurit ner på dessa varor.