Bekymmer kring utvärderingen av LIFE-programmets miljöfonder
Europeiska revisionsverket har nyligen publicerat en rapport som visar att de miljömedel som fördelas inom ramen för LIFE-programmet är svåra att bedöma. Enligt deras senaste granskning framkommer det att det finns brister i hur resultaten av dessa satsningar följs upp. De har också uttryckt oro för att Europeiska kommissionen inte har tillräcklig kontroll, trots att 123 nya projekt nyligen beviljats runt €358 miljoner i finansiering via LIFE-medlen.
Kontroversen kring projektens effektivitet och prioritering
Det är inte första gången som LIFE-programmet kritiseras för att ha misslyckats med att leverera på sina löften om att hantera klimat- och miljöutmaningar i EU. Denna satsning, som ska stötta strategiska insatser för att främja klimatanpassning och naturvård, syftar till att underlätta för medlemsländer att implementera lagstiftning samt att restaurera naturliga habitat, vattenresurser och luftkvalitet.
Men i en granskning av 22 projekt i Finland, Polen och Spanien visar EU-revisorerna att effekterna av dessa insatser är oklara. De pekar på att avsaknaden av tydliga resultat minskar fördelarna för de länder och regioner där stödet har riktats. Dessutom saknas ofta spridning av erfarenheter och goda exempel, vilket försvårar möjligheten att kopiera framgångar och expandera effekterna brett över EU.
Brister i uppföljning och rapportering
Revisionsverket lyfter fram att många projekt har valts ut utan att ta hänsyn till medlemsländernas mest akuta miljö- och klimatbehov. De hittar även svagheter i hur hållbarhetsresultat ska dokumenteras och utvärderas. Enligt rapporten är de nuvarande utvärderingsmetoderna otillräckliga för att bedöma LIFE:s strategiska bidrag till EU:s mål inom miljö och klimat.
Joëlle Elvinger, en av ledamöterna i EU:s revisionsorgan, menar att LIFE-projekten ska ge värdefullt stöd och skapa förutsättningar för ytterligare finansiering. Hon uttrycker dock frustration över hur kommissionen hanterar uppföljningen, där många insatser endast rapporteras i form av prognoser snarare än faktiska utgifter och resultat.
Svagheter i rapportering och påverkan
Det riktas också kritik mot att det saknas tydlig information om de faktiska utgifterna per projekt, vilket gör det svårt att bedöma effekter och kostnadseffektivitet. Elvinger påpekar att prioriteringar ofta inte grundar sig på behov, att uppföljningen är otillräcklig och att spridningen av resultat är dålig. Hon understryker att de långsiktiga effekterna av flera projekt förblir oklara.
Denna oro för bristande kontroll och uppföljning kommer samtidigt som Européiska kommissionen tillkännagav ytterligare €358 miljoner i finansiering för 123 projekt via LIFE-programmet. Under perioden 2014 till 2020 beviljade programmet totalt €701 miljoner för 70 strategiska insatser; sedan 2021 har ytterligare €436 miljoner fördelats till 25 projekt.
Fremtidens finansiering och politiska riktlinjer
Trots de kritiska rösterna visar en granskning från 2024 att LIFE-programmet har haft positiva effekter, bland annat har det förbättrat tillståndet för 435 arter och minskat utsläpp av växthusgaser samt kväveoxider. Investeringen på €3,46 miljarder mellan 2014 och 2020 har gett avkastning tio gånger högre i form av miljönytta.
Men det är osäkert hur framtiden för LIFE ser ut. Under sommaren föreslog EU-kommissionen att fusionera finansieringen för LIFE in i ett nytt program för sammanhållning och konkurrenskraft för perioden 2028-2034. Kritiker inom miljörörelsen beskriver detta förslag som ett sabotage. Patrick ten Brink, generalsekreterare för den gröna NGO:n European Environmental Bureau, varnar för att sammanfogning av programmen kan göra att viktiga aspekter som biologisk mångfald och ekosystem skyddas mindre effektivt.
Flera analytiker menar att överföringen till det nya konkurrensfonden riskerar att marginalisera biologisk mångfald till förmån för industriella och ekonomiska prioriteringar. Enligt ett uttalande till Euronews bekräftar EU-kommissionen att LIFE:s finansiering kommer att integreras i den bredare EU-banken under 2028-2036, med stöd från nationella och regionala partnerskap samt andra budgetlinjer.