Beslut om solidaritetspool och bidragsnivåer
På måndagen nådde EU:s medlemsstater en överenskommelse om en migrationsrelaterad ”Solidaritetsreserv” för år 2026. Denna inkluderar beståndet av 21 000 omplaceringar av asylsökande samt ett finansiellt bidrag på 420 miljoner euro. Denna nivå ligger under den initiala rekommendationen från Europeiska kommissionen, vilket kan innebära en minskad solidaritet gentemot länder som Spanien, Italien, Grekland och Cypern, rapporterade Euronews.
Enligt EU:s regler för hanteringen av asyl och migration bör kommissionen varje år föreslå att minst 30 000 personer ska omplaceras från länder under migratoriskt tryck och att 600 miljoner euro i finansiella bidrag ska fördelas mellan medlemsstaterna. Dessa tal är tänkta att gälla för det följande året, men de nuvarande beslutet avviker från dessa rekommendationer.
Justeringar av solidaritetsåtaganden för 2026
EU:s inrikesministrar, som samlades i Bryssel, bedömde att behoven av solidaritet för år 2026 skulle vara lägre, delvis eftersom den första migrationshanteringscykeln ska inledas först i juni samma år. Beslutet togs med stöd av en ”bred majoritet” av medlemsländer, enligt EU-källor.
Medlemsländer kan bidra genom omplaceringar, ekonomiska bidrag eller andra solidaritetsåtgärder, inklusive att tillhandahålla personal eller hjälpa till att bygga mottagningscenter. Varje land tilldelas en kvot baserad på befolkningsstorlek och BNP, och kan själva välja vilka typer av stöd de vill erbjuda. Vissa länder, inklusive Tjeckien, Estland, Kroatien, Österrike och Polen, har befriats helt eller delvis från sina kvoter. Dessa länder ansågs befinna sig i ”betydande migratoriskt tryck” och har fått godkännande att begära undantag, vilket andra medlemsstater beviljade.
Förhandlingar kring konkreta åtaganden och sekretess
De exakta löftena som varje land gjort hålls fortfarande konfidentiella fram till den slutgiltiga lagliga godkännandefasen, vilket är planerat till den 16 december. Enligt EU-källor är de flesta medlemsländerna överens om att bidragen främst ska ske i form av finansiella stöd.
Effekter av minskad solidaritet för mottagarländer
Bemötandet av Spanien, Italien, Grekland och Cypern kommer att minska med nästan en tredjedel jämfört med den ursprungliga planen. Den spanska inrikesministern Fernando Grande-Marlaska kritiserade utslaget, menade att det avviker från det migrationsavtal som nåddes 2023, och efterlyste att EU ska bevara ”balansen mellan solidaritet och ansvar.” Han betonade att ”solidaritetskvoten inte får bli ett spel om antal.”
Det är ännu oklart hur de 21 000 omplacerade migranter ska väljas ut och hur många som ska komma från varje land. Om de gemensamma målen inte möts, aktiveras en mekanism kallad ”ansvarsavvägning”, där medlemsstater är skyldiga att ta hand om de asylsökande de har förbundit sig till, trots att dessa egentligen skulle ha begärt asyl i deras ursprungliga EU-land.
Avtal mellan Tyskland och Grekland samt Italien
Tyskland förväntas i hög grad använda sig av denna mekanism, enligt Euronews. Källor inom EU rapporterar att den tyska regeringen tecknat ett memorandum med Grekland om att inte t v:s skicka tillbaka asylsökande till Grekland, mot att de tar emot en kvot från Grekland under 2026. På samma sätt har ett avtal ingåtts med Italien, enligt inrikesministern Matteo Piantedosi.
Piantedosi förklarade att Italien och Tyskland har kommit överens om att ”nollställa antalet transfereringar” under de nuvarande reglerna fram till den nya Asyl- och migrationspakten träder i kraft, vilket är planerat till juni 2026.
Migration och deportationer till tredjeland
Ministerrådet godkände även tre lagförslag relaterade till migration, vilka nu ska förhandlas vidare med Europaparlamentet. En av dessa, den så kallade ”returnregleringen”, syftar till att snabba upp utvisningar av oregelbundna migranter och öka andelen verkställda utvisningsbeslut, som just nu ligger runt 20 %.
Den möjliggör för EU-länder att etablera återvändandecenter i länder utanför EU och att utvisa migranter även i länder som inte är deras ursprung. En ändring av konceptet ”tredjeland” innebär att fler asylansökningar kan avvisas som otillåtna, samt möjliggöra utvisningar till tredje länder utan kopplingar till ursprungsregionen.
En lista över ”säkra ursprungsländer” för asyländamål antogs också, och omfattar bland annat Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien, samt samtliga kandidatländer utom Ukraina. Även migranter från dessa länder har rätt att ansöka om asyl, men deras ansökningar kommer att bedömas i snabbare förfaranden.