Närmar sig avgörandet inför EU-toppmöte den 18 december
Försöken att få igenom ett reparationslån till Ukraina har nu nått den avgörande fasen inför det planerade toppmötet för Europeiska unionens ledare den 18 december. Under tiden fortsätter Belgien att motsätta sig förslaget, medan Ungern avvisar plan B, det vill säga gemensamt skuldsskyldigt. Ursula von der Leyen har varnat för att det inte finns några enkla lösningar på problemen.
Det finns växande tvivel om huruvida EU kommer att lyckas omvandla Rysslands frysta tillgångar till ett lån för att reparera Ukraina. Denna idé har hittills stött på motgångar och hinder på flera områden.
Tidsbristen är påtaglig: den 18 december samlas de 27 EU-ledarna för att fatta ett slutgiltigt beslut om hur man ska finansiera Ukrainas budget och militära behov under de kommande två åren. Målet är att samla in minst 90 miljarder euro i bidrag.
Folket och länderna bakom förslagen
Belgien, som förvaltar de ryska tillgångarna, fortsätter att motsätta sig reparationslånet av oro för konsekvenser. Landet står fast vid sin ursprungliga ståndpunkt, trots flera förfrågningar för att lindra dess farhågor. Om plan A faller samman, måste EU tillgripa gemensamt skuldskapande, vilket dock kräver enhällighet. Ungern har redan indikerat att det inte kommer att godkänna detta alternativ.
Att låna gemensamt skulle också få direkta ekonomiska konsekvenser för de nationella statskassorna. Många huvudstäder är rädda för att det skulle kunna väcka missnöje bland skattebetalarna, vilket de helst vill undvika.
USA:s påtryckningar och europeiska ledarskap
Samtidigt försöker USA att snabba på en fredsprocess mellan Ukraina och Ryssland under en stramare tidsram. Europeiska länder är oroade för att Washington och Moskva kan komma att släppa de frysta tillgångarna för att driva igenom lukrativa affärer. I denna osäkra situation har ledare från Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige gått samman för att kräva ett snabbt godkännande av reparationslånet.
”Förutom att det är den ekonomiskt mest genomförbara och politiskt realistiska lösningen, så tar det hänsyn till Ukrainas rätt till ersättning för de skador som orsakas av aggressionen,” skrev de i ett brev som offentliggjordes måndag morse.
”Tiden är avgörande. Genom att fatta beslut om reparationslånet vid Europeiska rådet i december kan Ukraina stärka sin förmåga att försvara sig och förbättra sina förhandlingspositioner för en rättvis och varaktig fred.”
Stödet för reparationslånet och planens innehåll
Gemen Europa står bakom förslaget, inklusive Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Danmark, som alla stöder det. Sedan september har förslaget utretts, och förra veckan presenterades det formellt. Enligt planen ska Europeiska kommissionen kanalisera Rysslands frysta tillgångar, huvudsakligen cirka 185 miljarder euro avsedda hos Euroclear i Bryssel, till en kreditlinje med nollränta för Ukraina. Även 25 miljarder euro från andra platser inom EU ingår i detta.
Kyiv förväntas sedan återbetala lånet först när Moskva har gått med på att ersätta de skador som kriget orsakat, ett krig som nu är inne på sitt fjärde år.
Belgien och dess starka motstånd
Belgien är den främsta motståndaren mot förslaget. Under de senaste två månaderna har landets statsminister Bart De Wever ägnat sig åt en offentlig kampanj, där han hävdat att lånet är ”grundläggande fel utformat” och att det innebär ”flertalet faror” som kan leda till förluster för Belgien i miljardklassen, landets tillgångar är bundna till Ryssland via ett bilateralt investeringsavtal.
Hans motstånd har fått stöd i den belgiska parlamentet, vilket är sällsynt i ett ofta splittrat system. Han sade förra veckan: ”Vi stöder Belarus lojalt, och vi är beredda att göra uppoffringar för det. Men detta land ska inte tvingas till det omöjliga.”
EU-kommissionen har försökt att dämpa De Wevers farhågor genom att erbjuda garantier för att täcka tillgångarnas värde och skapa lagliga hinder som minimerar risken för rysk motattack. Men premiären har inte ändrat inställning.
Hans motstånd ledde till att den tyska kanslern Friedrich Merz avbokade sin resa till Norge och i stället åkte till Bryssel på fredagen. Han träffade De Wever och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för en privat middag som ännu inte lett till någon lösning.
”Det vi beslutar nu kommer att avgöra Europas framtid,” sade Merz efter mötet.
”Belgiska landets särskilda sårbarhet i frågan om att använda de frysta ryska tillgångarna är obestridlig och måste hanteras på ett sådant sätt att alla europeiska stater bär samma risk,” tillade han.
Samtidigt som De Wever träffade Merz och von der Leyen, utfärdade Euroclear en ny kritik av reparationslånet, varnar för att dess experimentella karaktär kan skrämma bort investerare, öka den finansiella instabiliteten och driva upp lånekostnader för medlemsländerna.
Euroclear framhöll att förslaget innehåller mycket juridisk innovation, något som väckte frågor om dess stabilitet. En talesperson för Euroclear konstaterade: ”Det är mycket fragilt, och konstruktionen är mycket utsatt för risk.”
En talesman för EU-kommissionen tillade: ”Nu finns ett tydligt förslag på bordet, och diskussioner fortsätter.”