EU:s bilindustrins motstånd kan fördröja förbudet mot bensin- och dieselfordon

Påtryckningar från medlemsstater och industrin

Press från EU-länder, lagstiftare samt den bilindustri som opererar inom unionen tycks ha lett till att Europeiska kommissionen överväger att skjuta upp revideringen av förbudet mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar fram till år 2035. Minst sju medlemsstater i EU har framfört krav på att kommissionen ska ta bort förbudet mot att sälja nya diesel- och bensinbilar efter 2035, då de menar att det europeiska bilmarknaden annars riskerar att kollapsa, enligt två brev som Euronews tagit del av.

De länder som motsätter sig förbudet och deras argument

Bulgariens, Tjeckiens, Tysklands, Ungerns, Italiens, Polens och Slovakiens representanter hävdar att det är ”avadgörande” att den Europeiska kommissionen inkluderar försäljning av hybridfordon efter 2035 i den kommande lagstiftningsöversynen, vilket EU har meddelat att den planerar. Trots att dessa nationer ser en tydlig behovsminskning av CO₂-utsläpp, menar de att EU:s lagstiftning bör baseras på teknologineutralitet. Detta innebär att varje medlemsstat själva ska kunna välja den metod som bäst balanserar konkurrenskraft och utsläppsminskning.

Som alternativa drivmedel nämner de vedertagna hybridfordon, vätgas- och biobränsledrivna bilar. Landen understryker också vikten av att utöka laddinfrastruktur och vätgasstationer inom EU samt att kommissionen förbättrar tillgången till dessa resurser.

Förslag för en neutral och stödjande politik

I ett av breven, undertecknat av samtliga EU-länder förutom Tyskland, konstaterades att ”Kommissionens förslag bör främst fokusera på god praxis, skatteincitament och stödprogram samt återspegla en teknologineutral strategi för att underlätta övergången till fordon med låg eller inga utsläpp”.

Motstånd mot ett banbrytande förbud

De sju länderna, som tillsammans utgör omkring hälften av EU:s befolkning, har länge varit öppna motståndare till ett förbud mot förbränningsmotorer, som ska vara på plats till 2035. Deras argument är att bilindustrin drabbas av höga energipriser, brist på komponenter som batterier samt låg efterfrågan på elbilar från konsumenter.

En representant för den tyska bilindustrin uttryckte att man vill bevara unionens strategiska självständighet. I ett andra brev, undertecknat av Tyskland och Italien, betonades detta ytterligare.

Den europeiska bilindustriens utmaningar

Efter att Kina vuxit till en ledande global exportör av batteribilar, har Europas marknad fyllts av nya varumärken som BYD, medan inhemska tillverkare varit långsamma med att anamma batterielektriska fordon. Trots att Tesla, som länge varit en dominerande aktör, möter ökad konkurrens i Europa, visar officiella siffror att registreringarna av elbilar minskar med över 50 % i Frankrike och Sverige samt med 40 % i Danmark, Nederländerna och Portugal.

Europas bilindustris framtidstro och motstånd

Tyskland har redan börjat känna av motvinden. Landets myndigheter hävdar att prioriteringen av produktionen av miljövänliga fordon samt hållbar användning av bilkomponenter kan begränsa den nationella konkurrenskraften på global nivå. Europaparlamentariken Jens Gieseke (EPP), som sitter i båda miljö- och industrikommittéerna, försvarade sin grupps motstånd mot ett generellt förbud mot förbränningsmotorer.

Gieseke föreslog att lagstiftningen kunde öppnas upp för att erkänna rollen för koldioxidneutrala bränslen och att det skulle finnas möjligheter för avkarboniserade förbränningsmotorer att ingå i framtidens teknologimix. Detta skulle, enligt honom, skapa förutsättningar för en rättvis, öppen och marknadsbaserad konkurrens mellan olika drivsystem.

Kritik mot nuvarande mål och infrastrukturen

Sigrid de Vries, generaldirektör för den europeiska bilindustrivänliga organisationen ACEA, menar att 2035-målet är ”orealistiskt” med tanke på bristen på tillräcklig infrastruktur och nödvändiga uppgraderingar av elnätet. Enligt henne fokuserar dagens CO₂-reglering enbart på tillgången av nya fordon, samtidigt som den inte stimulerar tillräcklig efterfrågan genom infrastruktursatsningar, ägandekostnader eller incitament. Dessutom saknas ett tydligt samband mellan regleringen och konkurrenskraften.

Europa-kommissionen planerar att till onsdag offentliggöra sina reviderade CO₂-standarder för bilar och skåpbilar. Dock har tidigare uttalanden från talespersoner antytt att det kan bli en försening av förslaget.